300 000 svenskar lever i digitalt utanförskap. ”Det blir farligt när digital inkludering ses som individens ansvar”, säger KI-forskaren Lena Rosenberg. Läs mer här
I dagens samhälle saknas kunskap kring hur digitaliseringen egentligen fungerar för den äldre delen av befolkningen, menar Lena Rosenberg. I digitaliseringens framfart har man helt enkelt glömt bort att inkludera alla grupper i samhället.
– Det ser vi inte minst i diskussionen kring att boka vaccinering mot covid-19. Jag anser att det måste finnas ett samhällsansvar – det blir farligt när digital inkludering ses som individens egna ansvar. Det måste finnas fungerande alternativ, i det fallet ett alternativ till att använda bank-id, säger hon.
Lena Rosenbergs forskning handlar bland annat om vardagsteknik, hur äldre klarar av allt från att checka in inför en flygresa till att använda en enkel äggklocka. Hon upplever att teknikens föränderlighet är den största utmaningen – funktioner som försvinner och tillkommer, uppdateringar som måste installeras.
Extra problematiskt blir det när det sammanfaller med en pandemi där många av smittoskäl inte kunnat få hjälp av barnbarnen eller grannen.
– Det digitala behovet har verkligen ställts på sin spets under pandemin. Sociala kontakter, kulturevenemang – helt enkelt saker som gör livet värt att leva – har funnits tillgängliga men krävt både utrustning och kunskap för deltagande.
