Inlägget SVERD bevakar föredrag på Almedalen om kompetensförsörjning dök först upp på SVERD.

Läs mer här: https://www.altinget.se/artikel/gor-det-mojligt-att-vidareutbilda-sig-dar-manniskor-redan-bor-och-arbetar

Sverige vill vara en kunskapsnation. Då räcker det inte att tala varmt om innovation, utbildning och livslångt lärande. Det måste också vara möjligt att vidareutbilda sig mitt i arbetslivet – i hela landet och under de villkor människor faktiskt lever och arbetar under.

I norra Sverige är arbetslösheten låg samtidigt som rekryteringsbehoven är stora. Det är i grunden positivt men innebär även hård konkurrens om arbetskraften och små möjligheter för människor att lämna arbete för längre studier.

Regeringens nya flyttstöd kan hjälpa vissa att ta jobb där jobben finns, men att bygga Sveriges framtida kompetensförsörjning på att människor ska flytta för att få tillgång till utbildning eller arbete räcker inte.

Närodlad vidareutbildning

Det verkliga problemet är att det fortfarande är för svårt att bygga ny kompetens där människor redan bor och arbetar. När vardagen ska gå ihop, verksamheten redan går på högvarv och utbildningen ofta finns långt bort, blir det rationellt för individen att välja arbete före studier. Men det som är rationellt för individen kan samtidigt vara otillräckligt för samhället.

Inlägget Gör det möjligt att vidareutbilda människor där de redan bor och arbetar dök först upp på SVERD.

Samtidigt vet vi rätt lite om hur kunskaperna har utvecklats på gymnasienivå eller hur svenska gymnasieelever står sig internationellt. Genom att använda urvalet i åldersgruppen 16–19 år kan man i den internationella undersökningen PIAAC studera kunskapsförändringar mellan 2012 och 2023 samt jämföra gymnasieungdomar i ett stort antal länder.

Regeringen har också tillsatt en ny gymnasieutredning som förhoppningsvis kommer lägga fram förslag på en bättre gymnasieskola. Men vilka är gymnasieskolans problem idag och vilka förslag behövs egentligen för att vi ska få en bättre gymnasieskola?

Se video här: https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/utbildning/kan-gymnasieskolan-bli-battre_1253929.html

Inlägget Sverige borde ha en bättre gymnasieskola dök först upp på SVERD.

Läs rapporten här https://www.sverd.se/wp-content/uploads/2026/04/nu2026_13_utmaningar_sverd_rapport_matbre_2026-04-29.pdf

Rapporten har analyserat 13 centrala utmaningar inom högskolepedagogisk utveckling med fokus på distansutbildning och digitalt lärande.

Utmaningarna är kategoriserade som
– Pedagogiska (18 ursprungliga),
– Organisatoriska (5) och
– Teknologiska (3),
varav 13 erhöll majoritetsstöd och rankas i
prioriteringsordning.

1.- Brist på studentrespons
2.- Stor upfrontinvestering i kursdesign
3.- Social distans –försämrat samarbete
4.- Prestationsbias hos studenter
5.- Brist på kognitiv närvaro
6.- Begränsad tillgänglighet för lärare
7.- Kvarvaro/genomströmning
8.- Rättsosäkerhet (GDPR,upphovsrätt)
9.- Anonymitet i digitala miljöer
10.- Den nya lärarrollen
11.- Distansutbildningspolicy
12.- Tekniska utmaningar för lärare
13.- Infrastruktur och systeminvesteringar

Analysen visar tydligt att:

• Pedagogiska utmaningar dominerar. De fem högst prioriterade utmaningarna är alla
pedagogiska till sin natur. Teknologiska och organisatoriska utmaningar rankas lägre, men utgör
viktiga stödjande faktorer.
• Utmaningarna är systemiska. De kan inte lösas av enskilda lärare eller enskilda enheter.
Effektiva lösningar kräver samordnade insatser på mikro-, meso- och makronivå.
• Kulturen är avgörande. Regelverk och investeringar är nödvändiga men inte tillräckliga.
Förändring kräver ett skifte i normer, värderingar och praxis – ett ledarskapsansvar som
sträcker sig från institutionsledning till enskild lärare.
• Processdimensionen är underskattad. Utmaningarna ser olika ut beroende på var i
utbildningsprocessen (före, under, efter) vi befinner oss. En helhetssyn på kvalitetsutveckling
måste adressera alla tre faser.
• Incitamentsstrukturer behöver ses över. Utan tydliga incitament för pedagogisk excellens
riskerar distansutbildning att fortsätta betraktas som ett andrahandsalternativ till
campusundervisning.

Inlägget SVERD släpper ny rapport om tretton utmaningar inom högskolepedagogisk utveckling dök först upp på SVERD.

Rapporten har analyserat 13 centrala utmaningar inom högskolepedagogisk utveckling med
fokus på distansutbildning och digitalt lärande. Analysen visar tydligt att:

• Pedagogiska utmaningar dominerar. De fem högst prioriterade utmaningarna är alla
pedagogiska till sin natur. Teknologiska och organisatoriska utmaningar rankas lägre, men utgör
viktiga stödjande faktorer.
• Utmaningarna är systemiska. De kan inte lösas av enskilda lärare eller enskilda enheter.
Effektiva lösningar kräver samordnade insatser på mikro-, meso- och makronivå.
• Kulturen är avgörande. Regelverk och investeringar är nödvändiga men inte tillräckliga.
Förändring kräver ett skifte i normer, värderingar och praxis – ett ledarskapsansvar som
sträcker sig från institutionsledning till enskild lärare.
• Processdimensionen är underskattad. Utmaningarna ser olika ut beroende på var i
utbildningsprocessen (före, under, efter) vi befinner oss. En helhetssyn på kvalitetsutveckling
måste adressera alla tre faser.
• Incitamentsstrukturer behöver ses över. Utan tydliga incitament för pedagogisk excellens
riskerar distansutbildning att fortsätta betraktas som ett andrahandsalternativ till
campusundervisning.

170 inslag – det är vad du som besökare kommer att kunna ta del av på NU2026.

Läs rapporten här https://www.sverd.se/wp-content/uploads/2026/04/nu2026_13_utmaningar_sverd_rapport_matbre_2026-04-29.pdf

Inlägget Högskolekonferens NU2026 8-10 juni på Chalmers i Göteborg dök först upp på SVERD.

Högre utbildning spelar en avgörande roll för Sveriges kompetensförsörjning, kunskapsutveckling och offentliga sektor. Ändå präglas styrningen av universitet och högskolor i dag av korta politiska tidshorisonter och snabbt skiftande incitament. Det riskerar att få långsiktiga konsekvenser för kvalitet, planering och stabilitet i sektorn.

Under senare år har prioriteringarna inom högskolepolitiken förändrats i takt med skiftande politiska majoriteter. Ena perioden betonas breddad rekrytering, livslångt lärande och ett stort antal studieplatser i hela landet. Nästa står höjda antagningskrav, ökad genomströmning och effektivitet i fokus. Var och en av dessa inriktningar kan vara i sig vara både rimlig och välmotiverad. Problemet är bristen på långsiktighet och förutsägbarhet.

Det behövs en bredare politisk diskussion om högskolans långsiktiga styrning. Utan större öppenhet och förankring riskerar incitament och prioriteringar även fortsättningsvis att förändras från mandatperiod till mandatperiod, till förfång för den högre utbildningens kvalitet.

Läs mer här: https://www.altinget.se/artikel/prefekt-hogre-utbildning-kan-inte-styras-mandatperiod-for-mandatperiod

Inlägget Högre utbildning kan inte styras mandatperiod för mandatperiod dök först upp på SVERD.

Rektorsutredningen presenterades i januari och nu har remissvar inkommit.

Utredare har varit Marie-Hélène Ahnborg och Sveriges Skolledares förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman tycker att hon har gjort ett gediget jobb. – Hon fångar väl rektorernas situation och har fångat in ett antal problem. En viktig sak är att utredaren lyfter att rektorers jobb inte kan utövas på avstånd, säger hon.

Utredaren poängterar att rektors ansvarsområde inte får vara mer omfattande än att rektor ska kunna utöva sitt nära, pedagogiska ledarskap. En kartläggning utredningen gjort visar att utvecklingen under en längre tid gått mot allt större rektorsområden. Det kan innebära ansvar för flera eller stora enheter och ett mycket stort antal medarbetare, barn och elever. Dessutom kan en och samma rektor ansvara för olika skolformer eller enheter som ligger geografiskt långt ifrån varandra. Något som, enligt utredaren, gör det svårare att utöva det pedagogiska ledarskapet.

Läs mer här om rektorsutredningen : https://www.skolledaren.se/aktuellt/nyheter/2026/5/svaret-pa-rektorsutredningen-tiden-maste-ses-over/

Skolledarens remissvar:
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare, ser att förslagen som syftar till att återgå till ett verksamhetsnära ledarskap utgör ”en helhet som behöver genomföras tillsammans” för att få effekt.

Hon lyfter därför fram tre förslag ur ”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap” som de allra viktigaste att genomföra.

1. Definitionen av rektors pedagogiska ledarskap i skollagen
2. Begräsningen av rektors ansvarsområde för att säkerställa utrymme för det pedagogiska ledarskapet
3. Förbudet mot en fullständig delegering av det pedagogiska ledarskapet.Tillsammans skapar de tre förslagen en viktig ram för hur rektors ledaruppdrag ska tolkas och resurssättas. Sedan är det naturligtvis viktigt att rektorer får rätt förutsättningar, som det står i ett annat förslag. Men jag tror att det kommer att lösa sig om de tre ovanstående förslagen genomförs, säger hon.

   Läs mer här: https://www.skolledaren.se/aktuellt/nyheter/2026/5/svaret-pa-rektorsutredningen-tiden-maste-ses-over/

Inlägget Kraven för att bli rektor ska skärpas dök först upp på SVERD.

Torsby startade i höstas en hybridutbildning till undersköterska för att möta behovet av personal i vård och omsorg.

Nu är det klart att konceptet fortsätter även till hösten.

Inlägget Hybridsatsning ska lösa bemanningsbrist inom vården dök först upp på SVERD.

De fyra riktlinjerna fokuserar på:

1. Etisk användning av AI och data.
Ger lärare möjlighet att navigera i artificiell intelligens etiskt. Den tillhandahåller vägledande frågor och ramverk för att hjälpa lärare att hantera data ansvarsfullt samtidigt som de utnyttjar AI:s pedagogiska fördelar och minskar potentiella risker.

2. Att hantera desinformation och digital kompetens.
Hjälper lärare att främja kritiskt tänkande och digital säkerhet. Den utrustar dem för att vägleda elever i att säkert identifiera desinformation online och missbruk av digitala verktyg.

3. Högkvalitativ informatik.
Stöder undervisningen i datavetenskap och informatik.Den tillhandahåller strukturerade, inkluderande strategier för att bygga framtidssäkra färdigheter som beräkningstänkande, samtidigt som den stöder mångfaldiga elever och jämställdhet.

4. Att välja digitalt utbildningsinnehåll.
Tillhandahåller tydliga kvalitetskriterier för att hjälpa lärare och skolledare i att göra välgrundade, pedagogiska val när de väljer och använder digitala läromedel.

Du kan läsa dokumenten och hitta stödjande klassrumsresurser på portalen för det europeiska utbildningsområdet.

Se länk här: https://education.ec.europa.eu/news/new-guidelines-to-help-teachers-lead-europes-digital-education

Inlägget Nya riktlinjer ska hjälpa lärare att leda Europas digitala utbildning dök först upp på SVERD.

Det finns en envis föreställning om att framtiden bor i en stad, att landsbygden tär på städernas resurser, att det är meningslöst att försöka få fart på landet utanför men smart att satsa ännu mer resurser så att hjulen kan snurra fortare i staden.

Det resonemanget lägger en blöt filt på landet Sverige. Vi tillvaratar inte de resurser vi har om vi envist ska hävda att resurserna bor på fel ställen. Det är nämligen utbildning och inte storlek som är nyckeln. Där utbildning är tillgänglig föds de flesta idéerna, det är där tillväxten är som högst och folkhälsan som mest utbredd. En stad utan utbildade människor ger inte skjuts åt utvecklingen. De städer som byggt sin framtid på industri som rationaliseras på en världsmarknad står inte på särskilt stadiga ben och blir i sämsta fall en parentes.

Läs mer här: https://akademikern.se/hela-landet-behover-tillgang-till-larosaten/

Inlägget Hela landet behöver tillgång till lärosäten dök först upp på SVERD.