Inlägget Studenter läser kurslitteratur i mindre utsträckning än tidigare – samtidigt som AI och digitala resurser får en allt större roll i studierna. dök först upp på SVERD.

Svensk skola behöver en ansvarsfull digitalisering och AI-implementering. Det innebär tydliga ramar, högre krav på evidens, bättre utbildning av lärare och ett starkare professionellt ansvar i klassrummet. Det innebär också att teknik ska stärka lärarens ledarskap, inte försvaga det.

I en pilot av ett manageringsverktyg har vi sett indikationer på ökat fokus och bättre studiero när läraren tydligt kan styra vad elever gör på skärmen. Det illustrerar en viktig poäng: det är inte skärmen i sig som avgör, utan hur den används och vem som har kontrollen. Detsamma gäller AI.

AI får inte bli ännu en ogenomtänkt våg där tekniken springer före pedagogiken. Rätt använd kan AI ge elever anpassad träning, snabb återkoppling och bättre stöd i lärandet, samtidigt som läraren frigör tid för individuellt stöd till de elever som behöver det mest.

Svensk skola behöver mindre av både teknikromantik och förbudsiver. Läraren ska styra undervisningen. Forskningen ska väga tyngre än marknadsföringen. Och techbolagen ska aldrig tillåtas styra svensk skola. Men inte heller ett trubbigt skärmförbud är svaret. Det är inte genom att blunda för den digitala verkligheten vi stärker eleverna. Det är genom att ge lärare och skolor kompetensen att hantera den klokt.

Läs mer här: https://www.altinget.se/artikel/academedia-skolan-behover-lararledd-digitalisering-inte-fler-skarmforbud

Inlägget Skolan behöver lärarledd digitalisering – inte fler skärmförbud dök först upp på SVERD.

Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar statsbidrag för flera miljarder kronor till programutbildningar och ytterligare flera hundra miljoner kronor till korta kurser inom yrkeshögskolan. Trots att verksamheten är skattefinansierad finns inga kvantitativa krav på hur omfattande den lärarledda undervisningen ska vara.

I myndighetens bedömningshandbok för programutbildningar anges att lärarledd tid ska redovisas i utbildningsplanen, men att ”ingen prövning av detta sker”. I praktiken innebär det att en utbildning kan beviljas statsbidrag även om den samlade lärarledda undervisningen är mycket begränsad.

Visselblåsare och personer med lång erfarenhet av yrkeshögskolan, som vill vara anonyma, uppger för Dagens Nyheter att upplägg med låg lärartid utnyttjas systematiskt, särskilt inom distansutbildningar där undervisningen kan skalas upp till stora studentgrupper.

– Det här handlar inte om enstaka avarter utan om en affärsmodell, säger en källa med lång erfarenhet inom yrkeshögskolan.

– Utbildningar med låg kvalitet har ingen plats i yrkeshögskolan. Vi har sett brister och därför skärper vi nu kraven, säger Magnus Wallerå GD Myndigheten för yrkeshögskolan MYH.

Läs mer på DN här: https://www.dn.se/ekonomi/miljarder-till-yrkeshogskolan-utan-krav-pa-undervisningens-omfattning/

Inlägget Miljarder till yrkeshögskolan utan krav på undervisningens omfattning dök först upp på SVERD.

I Ämneslärarens granskning av arbetet med att ta fram nya läro- och kursplaner till grundskolan riktas skarp kritik mot Skolverket.

Tunga experter anser att flera kursplaneunderlag saknar vetenskapligt stöd och varnar för att de går på tvärs med den kursändring för skolan som stakats ut av läroplansutredningen och regeringen.

Det är djupt bekymmersamt, anser Josefin Malmqvist, riksdagsledamot och Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

– Det som framkommer i granskningen är mycket, mycket allvarligt och vi följer frågan noga. Det är en oroväckande kritik av hur det här viktiga arbetet omhändertas på Skolverket, säger hon.

Flera experter har krävt att Skolverket gör ett omtag i kursplanearbetet – ett krav som myndigheten avvisat. I stället hänvisar Skolverket bland annat till att myndigheten ska ta hjälp av experterna från läroplansutredningen i det fortsatta arbetet.

Josefin Malmqvist anser att regeringen bör överväga om Skolverket ska fråntas ansvaret för de nya styrdokumenten.

– Jag och Moderaterna utesluter inte att någon annan är bättre lämpad än Skolverket att utföra det här arbetet. Vi har än så länge inte några nya besked att ge men vi följer detta noga för att se hur man omhändertar det här uppdraget, säger hon.

– Det är sedan tidigare en hållning som Moderaterna har att vi ser med bekymrade ögon på hur Skolverket har utvecklats. Det är en myndighet som har vuxit kraftigt under senare år och som väldigt många i skolvärlden inte upplever utgör det stöd som man skulle kunna önska sig av skolmyndigheten. Från vår sida utesluter vi inte den typen av åtgärder, att man skulle behöva göra större förändringar när det gäller myndighetsstrukturen på skolsidan.

Läs mer här: https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/kursplaner/laroplanshaveriet-m-oppnar-for-att-lagga-ner-skolverket/

Inlägget Moderaterna öppnar för att lägga ner Skolverket dök först upp på SVERD.

Det saknas behöriga lärare, där obehöriga fyller tomrummet. Det är ett samhällsproblem. Med en hög andel obehöriga lärare får eleverna inte den undervisning de har rätt till, och det hotar Sveriges framtid som kunskapsnation.

Några exempel över lärarbehörighet i olika kommuner:

Kommun     Andel behöriga lärare läsåret 2024/2025

Stockholm  77,9 %
Göteborg    73,3 %
Malmö        70,6 %
Lilla Edet    60,8 %
Strömstad  52,4%

Se statistik här: https://www.sverigeslarare.se/om-oss/opinion-debatt/undersokningar/lararkollen

Inlägget Se statistik över andelen behöriga lärare i skolan dök först upp på SVERD.

Så får du ökad nytta av all data kring elevers lärande

Talare : Alex Kirchberger EUN

Anmälan här: https://www.sverd.se/webinar-med-european-schoolnet-eun/

SVERD Academy välkomnar dig till ett webbinarium där vi presenterar centrala lärdomar och rekommendationer från EU‑projektet Agile EDU – ett treårigt Erasmus+‑projekt lett av European Schoolnet med partners från forskning, myndigheter och utbildningsorganisationer i flera länder. SKR och Skolverket har representerat Sverige i projektet.

I dagens europeiska utbildningssystem samlas stora mängder data om elevers lärande (Learning Analytics), men all data leder inte automatiskt till bättre beslut eller högre kvalitet. Agile EDU har därför identifierat nyckelfaktorer för ansvarsfull, säker och användbar användning av lärandedata – på både nationell nivå och skol-/kommunnivå.

Under webbinariet får du:

• En översikt av projektets policyrekommendationer på makro- och mesonivå
• En presentation av projektledare Alexandre Kirchberger (European Schoolnet)
• Ett modererat samtal lett av Mats Brenner, vice ordförande i SVERD

Referensmaterial: http://agile-edu.eun.org/

Lärandemål

Efter webbinariet ska deltagaren kunna:

• Förstå centrala principer för ansvarsfull och effektiv användning av lärandedata
• Identifiera vilka faktorer som påverkar ett framgångsrikt införande av datadrivna arbetssätt
• Känna till Agile EDU‑projektets rekommendationer för nationell och lokal nivå
• Reflektera över hur dessa rekommendationer kan tillämpas i den egna verksamheten

Mikromerit

Deltagare som uppfyller följande kriterier erhåller en mikromerit från SVERD Academy:

• Aktiv närvaro under minst 80 % av webbinariet
• Genomförd kort reflektionsuppgift efteråt
• Registrering med korrekt namn och e‑postadress

Varmt välkommen!
SVERD Academy

Inlägget Webinar 19/5 med European Schoolnet EUN dök först upp på SVERD.

De fyras arbete överlappar varandra på åtskilliga områden, konstaterar Statskontoret. Förslagen till regeringen är flera, det mest ingripande är att Skolforskningsinstitutet avvecklas och verksamheten flyttar in under Skolverkets tak.

Det kan spara omkring 7 miljoner kronor per år i form av bland annat en slopad generaldirektörslön och lokalkostnader. Men kostnaderna är inte huvudskälet, utan att koncentrera uppgiften att sammanställa och kommunicera forskning inom skolområdet till Skolverket och SPSM. Om Skolforskningsinstitutet flyttar in får Skolverket stärkta förutsättningar att arbeta på vetenskaplig grund, anser Statskontoret.

Läs mer här: https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/forslag-avveckla-skolforskningsinstitutet/

Inlägget Förslag att avveckla Skolforskningsinstitutet dök först upp på SVERD.

Via QR koden eller länken nedan hittar du kommande evenemang och anmälan

https://xn--hgskolepedagogik-mwb.se/

Inlägget Högskolepedagogik.se erbjuder digitala temacaféer som riktar sig till alla med intresse för pedagogisk utveckling dök först upp på SVERD.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen granskat skolmyndigheternas ansvar och uppgifter, och kommit fram till att Skolverket tillsammans med SPSM ska ansvara för att kommunicera forskning.

Det innebär att Skolforskningsinstitutet ska avvecklas som myndighet, och i stället sorteras in under Skolverket.

Skolverket har tidigare fått kritik för bristande vetenskaplighet i det stödmaterial som riktas till lärare. Omstuvningen görs eftersom myndigheternas ansvarsområden överlappar varandra, och att de riskerat att ge motstridiga råd.

Vad tänker du om att Skolverket, som fått mycket kritik, får ett ännu större uppdrag?

– Den myndighet som sammanställer och kommunicerar forskning kommer att behöva göra det på bästa möjliga sätt och med bästa möjliga kvalitet. Det tar tid att bygga upp den kompetens, de resurser och rutiner som krävs. Det är viktigt att ta hand om allt det goda arbete som redan gjorts, och för lärares del att det blir fortsatt fokus på sammanställning och finansiering av undervisningsnära forskning, säger Pontus Wallin.

Läs mer här på Vilärare_se: 

Inlägget Skolverket ska få mer makt dök först upp på SVERD.

Den sittande regeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden lagt ca 176 miljoner kronor på 23 genomförda skolutredningar, med ytterligare 10 pågående. Satsningarna fokuserar på ordning, trygghet och kunskapsfokus, inklusive omfattande reformer som 10-årig grundskola, enligt Altinget.se och Regeringen.se.

• Kostnad: Totalt 176 miljoner kronor för 23 utredningar, med fler under arbete.
• Fokusområden: Skolmiljö, studiero, ökade kunskapskrav, samt reviderade läroplaner för en 10-årig grundskola som införs 2028, vilket framgår av Altinget.se och Skolverket.
• Andra 176-miljonerssatsningen: Regeringen har även satsat 176 miljoner kronor på inköp av böcker till skolbibliotek för att vända den sjunkande läsförståelsen, enligt Regeringen.se och SVT Nyheter.
• Kritik: Omstörtande utredningar har mött viss politisk kritik gällande prioriteringar och effektivitet, enligt Altinget.se. 

Inlägget Skolutredningar för 176 miljoner dök först upp på SVERD.