NY

Diggs nya uppdrag: utreda statlig e-legitimation

Digg får i uppdrag av regeringen att lägga fram förslag om hur Sverige kan ta fram en statlig e-legitimation. Syftet är att möjliggöra för alla att kunna ha ett digitalt id. – Det är glädjande för DIGG att få detta uppdrag som är mycket efterfrågat av alla parter. En...

Ny rapport: EU ligger långt efter sina digitala mål

EU har hamnat på efterkälken gällande sina digitala mål. För att råda bot på utvecklingen behöver både offentlig och privat sektor öka investeringarna, enligt en ny undersökning. EU:s digitala mål har varit att vid 2030 ska 80 procent av befolkningen ha grundläggande...

Lärosäten ska genomlysa utbildningsutbudet för livslångt lärande och omställning

Mot bakgrund av införandet av det nya omställningsstudiestödet ger regeringen statliga universitet och högskolor i uppdrag att analysera sina utbildningsutbud, såväl avseende innehåll som inom vilka former utbildningarna ges. Syftet är att tillgängliggöra de kurser...

Vad har framtiden att erbjuda? COVID-19 krävde att alla lärosäten skulle förändras och förnyas i farten

Vad har framtiden att erbjuda efter Covid -19 ? I sitt senaste Insight Paper från Contact North och sidan Teachonline.ca skriver man om hur COVID-19 krävde att alla lärosäten skulle förändras och förnyas i farten. Det är något som de flesta av lärosäten svarade bra...

Lärosäten ska ta fram öppen nätbaserad utbildning för klimatomställning

Som en del av regeringens satsning Klimatkompetenslyftet får nio lärosäten nu medel för att ta fram öppen nätbaserad utbildning (MOOC:ar) för att stödja samhällets klimatomställning. Regeringen har satsat på ett nytt statligt finansierat kompetenslyft för klimatet för...

Kompetensförsörjning av digital spetskompetens: framtidsanalys om utbud och efterfrågan av digital spetskompetens fram till år 2035

Inom regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av digital spetskompetens presenterades idag den 13 juni en framtidsanalys om utbud och efterfrågan av digital spetskompetens fram till år 2035. Läs mer här om seminariet Inom regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av...

Regeringen tillsätter en utredning om styrning och uppföljning av folkbildningen

De senaste åren har folkbildningen stått inför flera stora utmaningar, och för att förbättra förutsättningarna att verka framöver har nu regeringen beslutat om en utredning som syftar till att säkerställa en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av...

Network of Open Orgs – falllstudier och den medföljande sammanfattande rapport

Det internationella nätverket Network of Open Orgs har under året genomfört ett samarbetsprojekt om "goda exempel" om OER. SVERD har medverkat genom V Ordförande Ebba Ossiannilsson, som leder ICDE OER Advocacy Committee vilket är med i nätverket Network of Open Orgs....

Stöd för kartläggning och validering i vuxenutbildningen

Ta del av Skolverkets många olika stöd för kartläggning och validering för vuxenutbildningen. Titta på vårt webbinarium från april 2022 där vi presenterar vad som är på gång framåt och vad du kan använda för verktyg idag. Se vårt filmade webbinarium om kartläggning...

Livslångt lärande förutsätter att universitet och högskolor rustas och att omställningsstudiestödet finansieras på ett annat sätt

Livslångt lärande förutsätter att universitet och högskolor rustas och att omställningsstudiestödet finansieras på ett annat sätt skriver Anna Steen, ordförande för Saco-S i en debattartikel i Dagens Nyheter. Om universitet och högskolor ska vara en del av...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

4. Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande

Fria upphovsrättslicenser – underlättar kunskapsdelning och lärande.  (ladda ned pdf)

Ebba Ossiannilsson,
Lunds universitet
Alma Taawo
Fristående konsult

 

 

Användning av fria upphovsrättslicenser uppmuntrar till att dela sitt arbete med andra på ett enkelt sätt och att bygga vidare på andras idéer och produktion med respekt och i samverkan. Creative Commons och GNU är två fria upphovsrättslicenser som ofta används i samband med öppna digitala lärresurser (OER). Du får alltid erkännande för ditt verk när du använder någon av dessa licenser. Det är viktigt att du väljer den licens som är rätt för just ditt verk och att respektera andras verk och villkoren för hur dessa får användas. Verken kan vara av olika slag, exempelvis texter, bilder, filmer, musik och datorprogram. För datorprogram används oftast licensen GNU. I de övriga fallen är Creative Commons den vanligaste licensen och kan användas på såväl fysiskt som digitalt material.

Creative Commons, vad är det?
Upphovsrätten ger dig som skapat ett verk ensamrätt att bestämma hur ditt verk får användas, hur det får kopieras och spridas. Den som på något sätt vill använda eller sprida ditt verk måste därför ha ditt tillstånd. Huvuddragen i upphovsrätten är att ditt verk ska skyddas och att annan spridning än din egen är ett undantag, som hanteras från fall till fall.

Om du vill att ditt verk ska spridas och kanske även tillåter att andra får bearbeta och skapa nya verk baserade på ditt verk kan upphovsrätten, framför allt kravet på att be om tillstånd, bli en bromskloss. För att hantera detta problem har Creative Commons-licenserna har skapats.

En Creative Commons-licens är ett enkelt, standardiserat sätt för dig som upphovsman att tala om hur andra personer får utnyttja, bearbeta och sprida ditt verk och att man inte behöver be dig om tillstånd så länge man respekterar och följer licensens villkor. Notera att Creative Commons-systemet inte förändrar upphovsrätten på något vis; tvärtom utgår Creative Commons-licenserna från upphovsrätten, som träder i kraft om någon bryter mot dina licensvillkor.

Creative Commons grundades 2001 när en grupp amerikanska jurister insåg att det fanns ett växande behov av att skapa ett enklare system för kreativa och skapande människor att hantera det upphovsrättsliga regelverket. Det grundläggande problemet ansågs vara att lagstiftningen kräver tillstånd från upphovsmännen för all typ av hantering av deras verk (bearbetning, framförande, kopiering, spridning).

I kombination med digital teknologi och internet som kommunikationsinfrastruktur ansågs detta regelverk alltför svårhanterligt. Man ville helt enkelt förenkla för skapande människor att dela med sig av sitt eget material och lät sig inspireras av Free Software Foundations metod att tillhandahålla fria upphovsrättslicenser. Eftersom olika människor skulle komma att behöva skydda olika aspekter av sina verk insåg man också att det skulle krävas flera olika varianter av licensen (Klang 2008-2010).

Varför Creative Commons?

Film: Vad är Creative Commons? [Animated whiteboard film], av Webbstjärnan /.SE   CC BY 2.5 Sverige
Lawrence Lessig on Creative Commons and Copyright

Att använda Creative Commons licenser
Det är enkelt att använda Creative Commons licenser. När du licensierar ditt verk under Creative Commons börjar du med att välja under vilka villkor du vill sprida ditt verk. Genom att kombinera fyra villkor, Figur 1, på sex olika sätt så skapas de olika licenserna, Figur 2. Varje villkor har sin egen symbol:

Erkännande (eng Attribution, förkortas BY). Du måste ange upphovsmannen, verkets namn och den licence som gäller för verket

Inga bearbetningar (eng. No Derivatives, förkotas ND). Verket får inte bearbetas, ebart kopiering och spridning av det exakta verket är tillåtet.

Icke kommersiell (eng. NonCommersial, förkortas NC). Användning av verket får endast ske i icke -kommersiella syften. Verket får därför inte säljas eller användas i kommersiella  sammanhang.


Dela lika (eng.Share Alike, förkortas SA)
. Varje verk som skapas genom att bearbeta ett licensierat verk får enbart spridas under samma villkor som det ursprungliga verket.

Fig 1. Creative Commons fyra villkor (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av  Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

När du har bestämt vilka licensvillkor du vill använda väljer du sedan en lämplig Creative Commons-licens.

Hur kan villkoren kombineras?
Beroende på upphovsmannens val av villkor skapas en av sex möjliga Creative Commons-licenser. Här ser du de sex kombinationer av villkor som kan göras, Figur 2.

 

Fig 2. De sex olika Creative Commons-licenserna och deras villkor (Klang  2008-2010).

För varje licens finns ett standardiserat “märke” eller logotyp i tre olika utföranden. Man placerar märket på eller i anslutning till det verk man vill licensiera. Märket är även länkat till en standardiserad webbsida med information på olika språk om licensens villkor. Notera att alla licenser ger erkännande.

Du genererar en kodsnutt för den logotyp som visar den Creative Commons-licens du vill använda dig av, på Creative Commons webbplats: http://creativecommons.org/choose/

Om du publicerar ditt verk på internet placerar du Creative Commons-märket på eller i anslutning till ditt verk. Om du publicerar ditt verk i fysisk form kan du ange licensens namn och länken till den standardiserade webbsidan med licensinformationen i skriftlig form istället.
Håll alltså utkik efter Creative Commons speciella märken när du söker efter Creative Commons-liceniserade verk på nätet. De sex olika licensernas standardiserade märken  ser du här nedan (i den version där villkoren syns), med en förklaring till vad respektive licens innebär, Figur 3.

De sex Creative Commons-licensernas logotyper och licensmodell

Fig 3. Creative Commons sex licenser (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

Lätthanterliga guider för att använda Creative Commons licenser på dina verk finns framtagna av .SE och av Skolverket på: https://www.iis.se/docs/Creative-Commons-Webb.pdf och på http://www.skolverket.se/publikationer?id=2713.

Om du vill ha stöd att välja rätt Creative Commons-licens kan du använda nedanstående snitslade bana som ställer frågor kring de olika villkoren. Om du svarar ja eller nej på respektive fråga leder detta till den licens som passar dig. Den snitlslade banan är hämtad från Skolverkets guide “Creative Commons – en guide för lärare”.

           

Fig 3. Snitslad bana till rätt licens (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) har tagit fram en liknande karta där du kan hitta fram till den licens som passar just ditt verk (https://www.iis.se/docs/Creative-Commons-Webb.pdf).