NY

Digitalisering på myndigheter

Myndigheter i Sverige ska verkställa politiska beslut och för att Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering krävs det att myndigheter hittar smarta digitala lösningar för sina respektive verksamheter. Myndigheten för digital förvaltning, Digg, är den myndighet...

Är edtech Sveriges nästa stora exportbransch?

Educational technology, edtech, är digitala verktyg som används inom utbildning för att effektivisera administrationen samt stärka lärarnas undervisning och elevernas lärande. Pandemin kom att drastiskt öka användningen av fjärr- och distansundervisning både inom...

Lärdomar fjärr- och distansundervisning

18 månader av undervisning som nästan uteslutande har genomförts på distans. Visst måste det finnas en mängd lärdomar som har skapats under den tiden. Vi som IKT-pedagoger har mött enskilda lärare som vittnat om att de både tänkt och gjort nytt, det var ofrånkomligt....

Kamp för att lärresurser ska bli fritt tillgängliga – intervju med Ebba Ossiannilsson

Intervju med mig från Svenska Riksantikvarieämbetet om UNESCO OER Rekommendation och den kommande konferensen som vi anordnar via Wikimedia Sverige den 25 november 2021. Läs hela intervjun här Flera länder i Afrika har kommit längre än Sverige när det gäller öppna...

Dokumentation från SVERD Höstkonferensen Shaping the futures of learning 24 Sep 2021

Det var stort intresse vid SVERDs online Höstkonferens " Shaping the futures of learning" fredag den 24 september 2021. Se film 1 Förmiddag 24/9 här  https://youtu.be/cuqucQTd-L4 Tidsangivelser I förmiddagens film från Höstkonferensen 2021. 1 min Rolf Reinhardts...

Hur fungerar en blockkedja och vad är nyttan för verksamheten?

Blockkedjor är en av de stora trenderna och inte minst har pandemin gett blockkedjan extra fokus. Men vad är en blockkedja, hur fungerar de och vilken är nyttan? Voister förklarar. Tänk dig en kedja av olika informationsblock där en logg av någon form av transaktion...

UNESCO – Project on AI and the Futures of Learning

UNESCO lanserade idag den 30 september "Project on AI and the Futures of Learning" Lanseringen avsåg att informera medlemsstaterna och partner om projektet om artificiell intelligens (AI) och framtidens lärande, få synpunkter på de planerade aktiviteterna, kartlägga...

Grattis alla nominerade till Guldäpplet 2021!

Ett hundratal lärare har nominerats till 20-årsjubilerande lärarpriset Guldäpplet. Bland dessa har juryn utsett årets tre finalister, som presenterades i samband med ett digitalt event på tisdagen. – Årets finalister är tre lärare som bryter ny mark och utvidgar...

Micro-credential innovation inom högre utbildning

Micro Credentials för Vem, vad och varför? Micro Credentials får ett växande intresse från elever, utbildningsanordnare och regeringar som ett medel för att förbättra och kvalificera sig, akademiska framsteg och personlig utveckling. Denna rapport publicerat den 22...

OECD Ny rapport: How can teachers get the best out of their students? Insights from TALIS 2018

Ny rapport från OECD presenterades igår den 28 september 2021. Läs mer här Att utveckla, främja och upprätthålla en bra professionell lärare från grundskoleutbildning till gymnasial utbildning är en avgörande policy för utbildningssystem runt om i världen. Data som...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

4. Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande

Fria upphovsrättslicenser – underlättar kunskapsdelning och lärande.  (ladda ned pdf)

Ebba Ossiannilsson,
Lunds universitet
Alma Taawo
Fristående konsult

 

 

Användning av fria upphovsrättslicenser uppmuntrar till att dela sitt arbete med andra på ett enkelt sätt och att bygga vidare på andras idéer och produktion med respekt och i samverkan. Creative Commons och GNU är två fria upphovsrättslicenser som ofta används i samband med öppna digitala lärresurser (OER). Du får alltid erkännande för ditt verk när du använder någon av dessa licenser. Det är viktigt att du väljer den licens som är rätt för just ditt verk och att respektera andras verk och villkoren för hur dessa får användas. Verken kan vara av olika slag, exempelvis texter, bilder, filmer, musik och datorprogram. För datorprogram används oftast licensen GNU. I de övriga fallen är Creative Commons den vanligaste licensen och kan användas på såväl fysiskt som digitalt material.

Creative Commons, vad är det?
Upphovsrätten ger dig som skapat ett verk ensamrätt att bestämma hur ditt verk får användas, hur det får kopieras och spridas. Den som på något sätt vill använda eller sprida ditt verk måste därför ha ditt tillstånd. Huvuddragen i upphovsrätten är att ditt verk ska skyddas och att annan spridning än din egen är ett undantag, som hanteras från fall till fall.

Om du vill att ditt verk ska spridas och kanske även tillåter att andra får bearbeta och skapa nya verk baserade på ditt verk kan upphovsrätten, framför allt kravet på att be om tillstånd, bli en bromskloss. För att hantera detta problem har Creative Commons-licenserna har skapats.

En Creative Commons-licens är ett enkelt, standardiserat sätt för dig som upphovsman att tala om hur andra personer får utnyttja, bearbeta och sprida ditt verk och att man inte behöver be dig om tillstånd så länge man respekterar och följer licensens villkor. Notera att Creative Commons-systemet inte förändrar upphovsrätten på något vis; tvärtom utgår Creative Commons-licenserna från upphovsrätten, som träder i kraft om någon bryter mot dina licensvillkor.

Creative Commons grundades 2001 när en grupp amerikanska jurister insåg att det fanns ett växande behov av att skapa ett enklare system för kreativa och skapande människor att hantera det upphovsrättsliga regelverket. Det grundläggande problemet ansågs vara att lagstiftningen kräver tillstånd från upphovsmännen för all typ av hantering av deras verk (bearbetning, framförande, kopiering, spridning).

I kombination med digital teknologi och internet som kommunikationsinfrastruktur ansågs detta regelverk alltför svårhanterligt. Man ville helt enkelt förenkla för skapande människor att dela med sig av sitt eget material och lät sig inspireras av Free Software Foundations metod att tillhandahålla fria upphovsrättslicenser. Eftersom olika människor skulle komma att behöva skydda olika aspekter av sina verk insåg man också att det skulle krävas flera olika varianter av licensen (Klang 2008-2010).

Varför Creative Commons?

Film: Vad är Creative Commons? [Animated whiteboard film], av Webbstjärnan /.SE   CC BY 2.5 Sverige
Lawrence Lessig on Creative Commons and Copyright

Att använda Creative Commons licenser
Det är enkelt att använda Creative Commons licenser. När du licensierar ditt verk under Creative Commons börjar du med att välja under vilka villkor du vill sprida ditt verk. Genom att kombinera fyra villkor, Figur 1, på sex olika sätt så skapas de olika licenserna, Figur 2. Varje villkor har sin egen symbol:

Erkännande (eng Attribution, förkortas BY). Du måste ange upphovsmannen, verkets namn och den licence som gäller för verket

Inga bearbetningar (eng. No Derivatives, förkotas ND). Verket får inte bearbetas, ebart kopiering och spridning av det exakta verket är tillåtet.

Icke kommersiell (eng. NonCommersial, förkortas NC). Användning av verket får endast ske i icke -kommersiella syften. Verket får därför inte säljas eller användas i kommersiella  sammanhang.


Dela lika (eng.Share Alike, förkortas SA)
. Varje verk som skapas genom att bearbeta ett licensierat verk får enbart spridas under samma villkor som det ursprungliga verket.

Fig 1. Creative Commons fyra villkor (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av  Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

När du har bestämt vilka licensvillkor du vill använda väljer du sedan en lämplig Creative Commons-licens.

Hur kan villkoren kombineras?
Beroende på upphovsmannens val av villkor skapas en av sex möjliga Creative Commons-licenser. Här ser du de sex kombinationer av villkor som kan göras, Figur 2.

 

Fig 2. De sex olika Creative Commons-licenserna och deras villkor (Klang  2008-2010).

För varje licens finns ett standardiserat “märke” eller logotyp i tre olika utföranden. Man placerar märket på eller i anslutning till det verk man vill licensiera. Märket är även länkat till en standardiserad webbsida med information på olika språk om licensens villkor. Notera att alla licenser ger erkännande.

Du genererar en kodsnutt för den logotyp som visar den Creative Commons-licens du vill använda dig av, på Creative Commons webbplats: http://creativecommons.org/choose/

Om du publicerar ditt verk på internet placerar du Creative Commons-märket på eller i anslutning till ditt verk. Om du publicerar ditt verk i fysisk form kan du ange licensens namn och länken till den standardiserade webbsidan med licensinformationen i skriftlig form istället.
Håll alltså utkik efter Creative Commons speciella märken när du söker efter Creative Commons-liceniserade verk på nätet. De sex olika licensernas standardiserade märken  ser du här nedan (i den version där villkoren syns), med en förklaring till vad respektive licens innebär, Figur 3.

De sex Creative Commons-licensernas logotyper och licensmodell

Fig 3. Creative Commons sex licenser (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

Lätthanterliga guider för att använda Creative Commons licenser på dina verk finns framtagna av .SE och av Skolverket på: https://www.iis.se/docs/Creative-Commons-Webb.pdf och på http://www.skolverket.se/publikationer?id=2713.

Om du vill ha stöd att välja rätt Creative Commons-licens kan du använda nedanstående snitslade bana som ställer frågor kring de olika villkoren. Om du svarar ja eller nej på respektive fråga leder detta till den licens som passar dig. Den snitlslade banan är hämtad från Skolverkets guide “Creative Commons – en guide för lärare”.

           

Fig 3. Snitslad bana till rätt licens (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) har tagit fram en liknande karta där du kan hitta fram till den licens som passar just ditt verk (https://www.iis.se/docs/Creative-Commons-Webb.pdf).