NY

Bättre samarbetstjänster behövs i skolan

I somras presenterade det medlemsdrivna programmet för digital samverkan, eSam, en rapport på över 30 olika samarbetstjänster som alternativ till Teams som på grund av GDPR och andra datalagstiftningar inte lever upp till offentlig sektors höga krav på integritet och...

Dags för en utbildningsexplosion – men räcker högskolorna?

Behoven av vidareutbildning ökar med digitaliseringen och nu får vi bort ett ekonomiskt hinder för att studera vidare säger Martin Linder ordförande i fackföreningen Unionen i en artikel i Dagens Nyheter. Från den 1 oktober kan man söka omställnings-studiestödet hos...

Kommunen som satsar på tillgänglighet

Ett nytt system på Ljusdals kommuns kontaktcenter ska ge medarbetarna ökad tillgång till kommunens alla tjänster, vilket kommer göra att medborgare snabbare får hjälp med sina ärenden. Enligt Peter Evansson, verksamhetsutvecklare digitalisering, är det en av många...

Svenska unescorådet har nu publicerat officiell översättning av OER-rekommendationerna

Svenska unescorådet har nu publicerat officiell översättning av OER-rekommendationerna.  Den hittar ni här: Unescos-rekommendationer-om-opppna-larresurser-ny.pdf. Mötesplats OER  publicerade tidigare en svensk översättning som du kan finna här Du kan följa Mötesplats...

SVERD Online Höstkonferens ägde rum fredag 23/9 -2022

SVERD Online Höstkonferens med tema "The Ecology of learning, A new social contract" den 23 sep. 2022 Se program nedan. -------------------> Tid Ämne Talare Länk 10.00-10.15 Välkomna Ulf Sandström ordförande SVERD Ebba Ossiannilsson vice ordförande SVERD...

Plattform för internationalisering

Plattform för internationalisering är en samverkansplattform för att underlätta och stödja lärosäten och organisationer att bedriva internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation. Läs mer om Hearing 19 oktober här  Plattformen samordnar frågor...

Open GLAM & education. Teacher’s and educator’s perspective on digital resources.

Den här rapporten presenterar resultaten av forskningsprojektet Open GLAM & education som försöker förstå vikten av online-arvsbaserade verktyg, resurser och digitaliserade samlingar för formell och icke-formell utbildning i EU-länderna. Forskningsresultaten...

Det livslånga lärandet- Lärandet mellan generationer

Docent Ann-Kristin Boström delar med sig av forskning och ger en historisk inblick. Läs mer på ENCELL här Ann-Kristin Boström är verksam som forskare vid Encell och hennes forskningsområde är internationell och jämförande pedagogik med inriktning på livslångt lärande,...

Nytt studiestöd utan medel till lärosätena

Det nya omställningsstudiestödet gör det möjligt att mitt i arbetslivet plugga ett år med lön. Förmånligt för den enskilde, men vad innebär det för lärosätena? Läs mer här Omställningsstudiestödet träder i kraft 1 oktober och första ansökningsomgången är redan inför...

TILL MINNE AV STEFAN PÅLSSON

Det är med stor sorg vi meddelar att vår kollega, vän och trogne spanare Stefan Pålsson hastigt och oväntat lämnat oss. Vi sänder våra varmaste tankar till Stefans nära och kära. Stefan Pålsson framför Haus des Lehrers (lärarnas hus) i Berlin (Foto från Spaningen) På...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

4. Fria upphovsrättslicenser underlättar kunskapsdelning och lärande

Fria upphovsrättslicenser – underlättar kunskapsdelning och lärande.  (ladda ned pdf)

Ebba Ossiannilsson,
Lunds universitet
Alma Taawo
Fristående konsult

 

 

Användning av fria upphovsrättslicenser uppmuntrar till att dela sitt arbete med andra på ett enkelt sätt och att bygga vidare på andras idéer och produktion med respekt och i samverkan. Creative Commons och GNU är två fria upphovsrättslicenser som ofta används i samband med öppna digitala lärresurser (OER). Du får alltid erkännande för ditt verk när du använder någon av dessa licenser. Det är viktigt att du väljer den licens som är rätt för just ditt verk och att respektera andras verk och villkoren för hur dessa får användas. Verken kan vara av olika slag, exempelvis texter, bilder, filmer, musik och datorprogram. För datorprogram används oftast licensen GNU. I de övriga fallen är Creative Commons den vanligaste licensen och kan användas på såväl fysiskt som digitalt material.

Creative Commons, vad är det?
Upphovsrätten ger dig som skapat ett verk ensamrätt att bestämma hur ditt verk får användas, hur det får kopieras och spridas. Den som på något sätt vill använda eller sprida ditt verk måste därför ha ditt tillstånd. Huvuddragen i upphovsrätten är att ditt verk ska skyddas och att annan spridning än din egen är ett undantag, som hanteras från fall till fall.

Om du vill att ditt verk ska spridas och kanske även tillåter att andra får bearbeta och skapa nya verk baserade på ditt verk kan upphovsrätten, framför allt kravet på att be om tillstånd, bli en bromskloss. För att hantera detta problem har Creative Commons-licenserna har skapats.

En Creative Commons-licens är ett enkelt, standardiserat sätt för dig som upphovsman att tala om hur andra personer får utnyttja, bearbeta och sprida ditt verk och att man inte behöver be dig om tillstånd så länge man respekterar och följer licensens villkor. Notera att Creative Commons-systemet inte förändrar upphovsrätten på något vis; tvärtom utgår Creative Commons-licenserna från upphovsrätten, som träder i kraft om någon bryter mot dina licensvillkor.

Creative Commons grundades 2001 när en grupp amerikanska jurister insåg att det fanns ett växande behov av att skapa ett enklare system för kreativa och skapande människor att hantera det upphovsrättsliga regelverket. Det grundläggande problemet ansågs vara att lagstiftningen kräver tillstånd från upphovsmännen för all typ av hantering av deras verk (bearbetning, framförande, kopiering, spridning).

I kombination med digital teknologi och internet som kommunikationsinfrastruktur ansågs detta regelverk alltför svårhanterligt. Man ville helt enkelt förenkla för skapande människor att dela med sig av sitt eget material och lät sig inspireras av Free Software Foundations metod att tillhandahålla fria upphovsrättslicenser. Eftersom olika människor skulle komma att behöva skydda olika aspekter av sina verk insåg man också att det skulle krävas flera olika varianter av licensen (Klang 2008-2010).

Varför Creative Commons?

Film: Vad är Creative Commons? [Animated whiteboard film], av Webbstjärnan /.SE   CC BY 2.5 Sverige
Lawrence Lessig on Creative Commons and Copyright

Att använda Creative Commons licenser
Det är enkelt att använda Creative Commons licenser. När du licensierar ditt verk under Creative Commons börjar du med att välja under vilka villkor du vill sprida ditt verk. Genom att kombinera fyra villkor, Figur 1, på sex olika sätt så skapas de olika licenserna, Figur 2. Varje villkor har sin egen symbol:

Erkännande (eng Attribution, förkortas BY). Du måste ange upphovsmannen, verkets namn och den licence som gäller för verket

Inga bearbetningar (eng. No Derivatives, förkotas ND). Verket får inte bearbetas, ebart kopiering och spridning av det exakta verket är tillåtet.

Icke kommersiell (eng. NonCommersial, förkortas NC). Användning av verket får endast ske i icke -kommersiella syften. Verket får därför inte säljas eller användas i kommersiella  sammanhang.


Dela lika (eng.Share Alike, förkortas SA)
. Varje verk som skapas genom att bearbeta ett licensierat verk får enbart spridas under samma villkor som det ursprungliga verket.

Fig 1. Creative Commons fyra villkor (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av  Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

När du har bestämt vilka licensvillkor du vill använda väljer du sedan en lämplig Creative Commons-licens.

Hur kan villkoren kombineras?
Beroende på upphovsmannens val av villkor skapas en av sex möjliga Creative Commons-licenser. Här ser du de sex kombinationer av villkor som kan göras, Figur 2.

 

Fig 2. De sex olika Creative Commons-licenserna och deras villkor (Klang  2008-2010).

För varje licens finns ett standardiserat “märke” eller logotyp i tre olika utföranden. Man placerar märket på eller i anslutning till det verk man vill licensiera. Märket är även länkat till en standardiserad webbsida med information på olika språk om licensens villkor. Notera att alla licenser ger erkännande.

Du genererar en kodsnutt för den logotyp som visar den Creative Commons-licens du vill använda dig av, på Creative Commons webbplats: http://creativecommons.org/choose/

Om du publicerar ditt verk på internet placerar du Creative Commons-märket på eller i anslutning till ditt verk. Om du publicerar ditt verk i fysisk form kan du ange licensens namn och länken till den standardiserade webbsidan med licensinformationen i skriftlig form istället.
Håll alltså utkik efter Creative Commons speciella märken när du söker efter Creative Commons-liceniserade verk på nätet. De sex olika licensernas standardiserade märken  ser du här nedan (i den version där villkoren syns), med en förklaring till vad respektive licens innebär, Figur 3.

De sex Creative Commons-licensernas logotyper och licensmodell

Fig 3. Creative Commons sex licenser (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

Lätthanterliga guider för att använda Creative Commons licenser på dina verk finns framtagna av .SE och av Skolverket på: https://www.iis.se/docs/Creative-Commons-Webb.pdf och på http://www.skolverket.se/publikationer?id=2713.

Om du vill ha stöd att välja rätt Creative Commons-licens kan du använda nedanstående snitslade bana som ställer frågor kring de olika villkoren. Om du svarar ja eller nej på respektive fråga leder detta till den licens som passar dig. Den snitlslade banan är hämtad från Skolverkets guide “Creative Commons – en guide för lärare”.

           

Fig 3. Snitslad bana till rätt licens (ur Creative Commons, en guide för lärare,  av Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5 Sverige)

Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) har tagit fram en liknande karta där du kan hitta fram till den licens som passar just ditt verk (https://www.iis.se/docs/Creative-Commons-Webb.pdf).