Svenskt näringsliv varnar för att den befintliga yrkesutbildningen brister såväl i kvalitet som i anpassning efter arbetsmarknadens behov. Avsaknaden av utbildad arbetskraft beräknas kosta samhället 990 miljarder kronor fram till år 2035.Ett stort skäl till det svala intresset är att man 2011 tog bort högskolebehörigheten från yrkesprogrammen.
Tidigare tog politikerna bort de obligatoriska behörighetsgivande kurserna till högskolan på yrkesprogrammetn.
Man då att fler elever skulle lockas att söka ett yrkesprogram om det inte var så teoretiskt jobbigt. Men det blev ganska snart tydligt att beslutet att ta bort behörighetsgivande kurser även tog bort många av de elever som tidigare kunnat tänka sig att gå ett yrkesprogram.
I våras röstade riksdagen igenom ett återinförande av den grundläggande högskolebehörigheten på gymnasiets yrkesprogram. Det kommer att börja gälla från hösten 2023.
Skolverket sammanfattar de faktorer som påverkar elevers gymnasieval som:
Det är dels:
- Behörighet till högskolan
- Statusen gällande arbete och studier.Statusskillnaderna kan bero på olika uppfattningar om vad som är kvalitet i en utbildning, men också på hur olika yrkens status uppfattas i samhället.
Det kan vara så att det handlar om klass och att det tycks vara finare att använda huvudet än händerna?
Läs mer här om Skolverkets kunskapsöversikt om faktorer som har betydelse för elevers val av utbildning på
gymnasial nivå. Se länk till Skolverkets rapport.
