NY

Kvalitet i distansutbildningen föredrag på VIS konferensen i Stockholm 19/5

Stefan Hrastinski professor Division of Digital Learning  KTH berättade om kvalitet i distansutbildningen på VIS konferensen i Stockholm den 19/5 som samlade över 500 deltagare på Clarion Sign Conference. Han tog upp att bra distansutbildning behöver beakta följande...

Den nya kompetenspolitiken diskuterades på utbildningsföretagens branschdag

Det behövs en ny sammanhållen kompetenspolitik för att lösa näringslivets problem med att kunna rekrytera personal. Nu presenteras en ny rapport med förslag till en nationell kompetensstrategi för Sverige. Bakgrunden är den kompetenskris som Sverige befinner sig i,...

Har covid-19 inlett en ny gryning för distansundervisning?

ETF:s uppdrag är att vara en global katalysator för förändring och innovation inom system för livslångt lärande. Uppskattningsvis 1,5 miljarder studenter i 160 länder världen över har tvingats studera hemma under coronaviruspandemin. Som ett resultat har deltagandet i...

Studenter som antas via högskoleprovet presterar sämre

Genom att ta in färre studenter via högskoleprovet skulle fler fullfölja sin utbildning. Det menar Riksrevisionen som har granskat antagningen till högskolan. Granskningen visar att det i genomsnitt går sämre för studenter som antas via högskoleprovet jämfört med de...

Stöd och insatser för elever på komvux kan bidra till en god och jämlik hälsa

En ny studie visar att hälsan bland grupper av elever på kommunal vuxenutbildning, komvux, skiljer sig åt. Hälsan kan påverka om man klarar av sin utbildning, och därför kan stöd och insatser behövas. I dag finns inga krav på elevhälsa eller studenthälsa inom komvux,...
Sverd Logo

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

1. Ordförande har ordet


Ulf Sandström, SVERD

1. Varför satsas det på öppna lärresurser?
Begreppet öppna digitala lärresurser (OER) är undervisnings-, lärande- och forskningsmaterial som är öppna och fria att användas av alla. Hur fritt kursmaterialen är beskrivs vanligen under creative commons licenser som är en digital form av ”allemansrätt” till kursmaterial. Det tillåter att lärresurserna används, återanvänds, sprids men även i vissa fall att de säljs. Hur stor del av kursmaterial i framtiden som kommer att vara OER vet vi inte men SVERD menar att utvecklingskraften för öppna lärresurser handlar om hur stor kraften är för att dela med sig.

Utmaningar som väntar för öppna lärresurser är :
1_Att hitta fram till bra lösningar för OER inom området upphovsrätt
2_Det krävs hållbarhet för att få igång lärresursutbyte och det behövs nya modeller för hur det säkert kan ske.
3_Det behövs öppna standardiseringar av teknik och informationsmärkning.
4_Kvalitetskriterier och relevanta lärresurser bör stimuleras.

Enskilda individers argument
Man vill helt enkelt skapa en bättre värld och bilda starka nätverk med likasinnade. Sen har vi exempel på många lyckade bloggsatsninagr där motorn är att man aktivt delar med sig, gör sig ett namn och gärna skapar intäkter. Sen har man insett att alldeles för mycket lärresurser har låsts in och tappat sitt värde och då är det bättre att släppa materialet fritt. Läs t ex på Utbildningsradions webbplats om att 8 000 filmer plötsligt släpps fria för användning inom undervisning.

Om man frågar institutioner
De har också förbättringsvisioner och ser OER som ett sätt att återgälda skattemedel till folket. Institutionerna konkurrerar med varandra. Massachusetts Institute of Technology MIT drog 2001 igång en viktig OER-rörelse då de annonserade och marknadsförde nästan alla sina kurser på internet öppet, gratis och fritt tillgängligt. Sen hoppas man på att få igen material i ett bättre skick när det är granskat och använt av många. Institutionerna vill ha nya forskningsanslag och nya studenter och i konkurrensen om detta är att släppa kursmaterial fritt en fin marknadsföring.

Hur ser myndigheternas OER argument ut?
Man vill att fler skall ges möjlighet att utbilda sig och man stödjer OER för att stimulera breddad rekrytering till högskolan. Man vill även överbrygga gapet mellan ej formellt, informellt och formellt lärande Sedan finns den politiska viljan om att i kunskapssamhället stödja livslångt lärande.

MIT har fått mycket goodwill i och med att de var först med att öppna upp sina lärresursarkiv. UR släpper 8 000 filmer fritt via sin webb.
Vilka steg kommer i framtiden ?

Ebba Ossisannillson och Alastair Creelman skriver i en av våra intressanta artiklar i detta SVERD nytt. ”Det finns en tydlig tendens att lärande idag i högre utsträckning sker genom nätverk och i digitala sociala miljöer såväl informellt som formellt”.

Träffa SVERD på NU2012. Vi är där med både utställningsbord och seminarium väl mött i Göteborg den 17-19 oktober.

Ulf Sandström, SVERDs ordförande

Innehåll:
1. Ordförande har ordet
2.  Ossiannilsson E & Creelman A:  Låt studenterna orchestrera sitt eget lärande – Det kollaborativa lärandet genom öppna digitala lärresurser (OER)
3.  Creelman A & Ossiannilsson E: 2012 MOOCarnas år
4. Ossiannilsson E & Taawo A; Fria upphovsrättslicneser– underlättar kunskapsdelning och lärande
5.  Axelsson K: Fler öppna lärresurser under Creative Commons
6. Lundberg L: Öppna digitala lärresurser förbättrar lärandet – Varför då då?
7. Ossiannilsson E & Schneider M:OER-öppna möjligheteter för lärande. Finansiär Internetfonden .SE
8. Ossiannilsson E: OER – Öppna digitala lärresurser inom Lärosäten Syd
9. Sandström U :  Intervju med Erik Fichtelius, vd Utbildningsradion UR
10. Månsson_Wallin B: Folkbildningens digitala lärresurser
11. Ossiannilsson E: OER Services – att växa i ett kollaborativt lärande
12. Ossiannilsson E: Ur tidskriften Distance Education, Special Issue on OER

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This