Norges Senter for IKT i utdanningen har i dagarna publicerat en rapport Technology Outlook for Norwegian Schools 2013-2018.
I sin spaning har gruppen analyserat ett mängd material kring ett fyrtiotal olika metoder och tekniker som är på gång, därefter har man diskuterat och röstat fram sina kandidater för skolområdet. Det gäller bland annat de tio främst utvecklingstrenderna respektive utmaningarna på ett, två, tre och fyra-fem års sikt. Följande är de tekniker och teknikstödda arbetsformer man sett som mest betydelsefulla för de kommande året. Rapporten publiceras på engelska och har genomförts i samarbete med amerikanska New Media Consortium.
-Genomslag på 1 års sikt eller mindre-
Med förväntan om brett och mycket snabbt genomslag pekar man ut speciellt fyra områden, från tekniker till pedagogiska metoder med nätet som gemensam nämnare:
-Egna trådlösa it-verktyg (BOYD, Bring your own device), att elever och lärare kan använda egna smarttelefoner, plattor eller bärbara datorer i skolans trådlösa nät.
-Molnbaserad IT (Cloud computing) med tjänster, verktyg, lagringsutrymmen i nätet, vare sig publika eller slutna för åtkomst i skolan eller hemma. Exempelvis Google Apps, Docs och Gmail liksom Dropbox.
-Omvända klassrum (Flipped Classroom) med lektionstid mindre använd för genomgångar – de görs i ökad utsträckning med nätresurser, mer för kollektiv och individuell lärarledd problemlösning och tillämpning.
-Sociala medier (Social Media) med bloggar, Facebook, YouTube, PodCasts mm för publika och ofta kollektiva ytor för egen och delad publicering och kommentarer.
Läs rapporten på engelska :
Rapporten visar att den pedagogiska användningen av sociala medier växer i den norska skolan och synen på utbildning, undervisning och lärande är på väg att förändras. Det är möjligt att arbeta och studera när och var som helst, det blir vanligare att elever tar med sina egna dator, mobiler och plattor till skolan och öppenhet börjar framstå som ett viktigt värde när det gäller tillgång till information och möjligheter till lärande.
Men det finns flera hinder som bromsar utvecklingen. Hit hör bland annat blivande och yrkesverksamma lärares bristande it-didaktiska förmåga och beroendet av tryckta läromedel i undervisningen.
