NY

Här är listan över ämnen som det är mest googlat på i Sverige 2024

Sökningarna på Googles sökmotor under 20204 speglar allt från våra idrottsstjärnors framgångar under OS till frågor kring hälsa och politik. Tillsammans med en rad samhällsaktuella ämnen och frågeställningar visar de en bredd av de ögonblick, händelser och frågor som...

Svenskar tredje bäst på att läsa och räkna i internationell jämförelse

”Vuxnas färdigheter står sig fortsatt väl internationellt”, konstaterar statistikmyndigheten SCB som på tisdagen presenterar OECD:s internationella så kallade PIAAC-undersökning. Sveriges befolkning placerar sig trea i förmågan att läsa, räkna och lösa problem. I...

UKÄ kartlägger lärosätenas arbete kring fusk i samband med distansstudier

UKÄ får genom en ändring i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att kartlägga lärosätenas arbete för att motverka att fusk sker vid distansstudier genom användning av AI och andra digitala verktyg. Internationella studier visar att svenska elevers kunskaper i läsning...

Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning

Det ska bli svårare att komma in på lärar- och förskollärarutbildningarna, ämneskunskaperna ska stärkas i utbildningarna, studierna ska få ett ökat fokus på kognitionsvetenskap och skolnära praktik detta föreslår en utredning som lämnades till regeringen på tisdagen....

Kulturministern har tagit emot läslistor för skolan med 250 boktitlar

En av regeringens många satsningar för att stärka barns och ungas läsning är uppdraget till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor med olika typer av skönlitteratur. Nu har skolminister Lotta Edholm och kulturminister Parisa Liljestrand tagit emot...
Sverd Logo

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Den digitala pedagogiska utvecklingen i Norge

outlookNorges Senter for IKT i utdanningen har i dagarna publicerat en rapport Technology Outlook for Norwegian Schools 2013-2018.

I sin spaning har gruppen analyserat ett mängd material kring ett fyrtiotal olika metoder och tekniker som är på gång, därefter har man diskuterat och röstat fram sina kandidater för skolområdet. Det gäller bland annat de tio främst utvecklingstrenderna respektive utmaningarna på ett, två, tre och fyra-fem års sikt. Följande är de tekniker och teknikstödda arbetsformer man sett som mest betydelsefulla för de kommande året. Rapporten publiceras på engelska och har genomförts i samarbete med amerikanska New Media Consortium.

-Genomslag på 1 års sikt eller mindre-

Med förväntan om brett och mycket snabbt genomslag pekar man ut speciellt fyra områden, från tekniker till pedagogiska metoder med nätet som gemensam nämnare:

 

-Egna trådlösa it-verktyg (BOYD, Bring your own device), att elever och lärare kan använda egna smarttelefoner, plattor eller bärbara datorer i skolans trådlösa nät.

-Molnbaserad IT (Cloud computing) med tjänster, verktyg, lagringsutrymmen i nätet, vare sig publika eller slutna för åtkomst i skolan eller hemma. Exempelvis Google Apps, Docs och Gmail liksom Dropbox.

-Omvända klassrum (Flipped Classroom) med lektionstid mindre använd för genomgångar – de görs i ökad utsträckning med nätresurser, mer för kollektiv och individuell lärarledd problemlösning och tillämpning.

-Sociala medier (Social Media) med bloggar, Facebook, YouTube, PodCasts mm för publika och ofta kollektiva ytor för egen och delad publicering och kommentarer.

Läs rapporten på engelska :

https://iktsenteret.no/sites/iktsenteret.no/files/attachments/2013-technology-outlook-for-norwegian-schools_en.pdf

 

Rapporten visar att den pedagogiska användningen av sociala medier växer i den norska skolan och synen på utbildning, undervisning och lärande är på väg att förändras. Det är möjligt att arbeta och studera när och var som helst, det blir vanligare att elever tar med sina egna dator, mobiler och plattor till skolan och öppenhet börjar framstå som ett viktigt värde när det gäller tillgång till information och möjligheter till lärande.

Men det finns flera hinder som bromsar utvecklingen. Hit hör bland annat blivande och yrkesverksamma lärares bristande it-didaktiska förmåga och beroendet av tryckta läromedel i undervisningen.

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This