NY

Anmälan till högskolekonferensen NU2024 i Umeå den 17—19 juni är öppen.

SUHF:s nationella högskolepedagogiska konferens och sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning som går av stapeln i Umeå den 17—19 juni. Tema : Högre utbildning i och för förändring Nu finns ett praktfullt program publicerat på...

SVERD med i programmet för NU 2024 – Livslångt lärande för yrkesverksamma i alla delar av landet

Programmet till högskolepedagogiska konferensen NU2024.se "Högre utbildning i och för förändring" är klart. Det erbjuder ett imponerande utbud med en blandning av muntliga presentationer, rundabordssamtal, workshops och posters är fördelade över konferensens teman:...

Yrkeshögskolan erbjuder 463 olika utbildningar på distans

YH-program Apotekstekniker, Medicinsk vårdadministratör, Certifierad kyl och värmepumpstekniker och andra yrken finns på listan över möjliga distansutbildningar att söka inom Yrkeshögskolan . Se länk:...

Ny rapport: Friskoleelever klarar högskolan sämre

Friskoleelever presterar sämre på högskolan. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet och Skolverket. Detta trots att friskoleeleverna gått ut med ungefär samma gymnasiebetyg som elever från kommunala skolor. Intressant är att rapporten kommit fram...

Granskningen av vuxenutbildningen ska växlas upp

Skolinspektionen ska utveckla sin granskning av den kommunala vuxenutbildningen, enligt ett regeringsuppdrag. Läs mer här om granskningar som Skolinspektionen hittills arbetat med....

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Regeringens passivitet begränsar möjligheten att ta tillvara digitaliseringens landvinningar

Kjell Nyman  Analys- och utredningskonsult och författare till den den nya ESO rapporten om Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering lanserades den 25 augusti 2020 på ett webinar arrangerat av ESO. Under det senaste året har Kjell Nyman haft i uppdrag att skriva en rapport åt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, om digitaliseringen inom högre utbildning. Slutsatsen från de analyser Kjell Nyman genomfört visar att regeringen måste agera mer kraftfullt än vad den hittills gjort. Det handlar i synnerhet om dessa sju insatser som Kjell Nyman  anser att regeringen i första hand bör prioritera. Det handlar om:

1.     att skapa utrymme för ett kraftfullt högskolepedagogiskt lyft genom att omfördela 2 procent av de statliga forskningsfinansiärernas anslag för forskning till lärosätenas undervisningsverksamhet,
2.     att tillsätta en statlig utredning med uppdrag att klargöra hur gällande juridiska regelverk bör tolkas när ny teknik introduceras inom högre utbildning,
3.     att skapa ett system för validering av tidigare utbildning och reell kompetens som fungerar,
4.     att stödja studerande i de glesast be­folkade delarna av landet genom ett riktat bidrag till kommu­nala lärcentra på 500 kronor för varje högskolepoäng som de studerande avlägger,
5.     att ge Vinnova i uppdrag att sammanställa och analysera den kunskap som finns om tillämp­ningen av Ed-Tech, Learning Analytics och Big data inom högre utbildning, med inriktning på såväl framtida möjligheter som utmaningar och faror,
6.     att införa ett statligt stöd på 15 miljoner kronor per år till de nätverk för samarbete mellan lärosäten som byggts upp i syfte att axla det ansvar som regeringen tidigare lade på den numera nedlagda Myndigheten för nätverk och sam­arbete inom högre utbildning, NSHU,
7.     att utarbeta en plan för implementering av den rekom­men­dation om öppna lärresurser (OER) som Sverige ställde sig bakom vid Unescos generalkonferens 2019.

I samband med lanseringen av rapporten publicerades i Universitetsläraren en viktig och intressant artikel med rubriken Regeringens passivitet begränsar möjligheten att ta tillvara digitaliseringens landvinningar. Än mer intressant blir att följa hur regering och ansvariga myndigheter antar de sju rekommendationer som Kjell Nyman lyfter fram.

Rapporten Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering, bygger på tre enkäter till lärosätena, ett trettiotal intervjuer, analyser av statistiskt material och litteratursammanställningar. Kjell Nyman listar sju initiativ som framstår som särskilt angelägna att genomföra (som ovan) och Kjell Nyman  argumenterar utifrån följande:

Det har knappast undgått någon att de digitala verktygens betydelse för undervisningen på akademisk nivå har hamnat i fokus för dis­kussionen om den högre utbildningens kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. Inte minst efter regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendation tidigare i år om att all undervisning bör bedrivas på distans har det blivit uppenbart att digitala resurser inte är något som lärarna kan välja bort utan i stället något som alla i den akademiska världen på ett eller annat sätt måste förhålla sig till.

Lärosätena har, redan före coronakrisen, tagit ett stort antal initiativ för att ta tillvara digitali­seringens möjligheter och hantera de utmaningar som den ger upphov till. Det har varit till stor nytta inte minst för möjligheten att upprätthålla undervisningens kvalitet under de stundtals kaotiska för­hållanden som rådde under våren.
Samtidigt blir det alltmer uppenbart att flera av de hinder, kompli­kationer och utmaningar som lärosätena ställs inför är av en karaktär som är svåra för dem att han­tera på egen hand. Regeringen måste därför agera mer kraftfullt än vad den hittills gjort för att un­derlätta lärosätenas möjligheter att komma vidare i sina ambitioner att på ett genomtänkt sätt ut­veckla högskolepedagogiken med hjälp av digital teknik.

De två sistnämnda rekommendationerna handlar om att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen skapat att befrämja en delningskultur inom högre utbildning. Detta genom att i enlighet med rekommendation 6 förbättra de ekonomiska förutsättningar för de nätverk som medarbetare på landets lärosäten byggt upp i syfte att utbyta erfarenheter och utöka samarbetet lärosätena emellan.

Med en vidareutveckling av dessa samarbeten, byggd på digital teknik, kan onödigt dubbelarbete undvikas samtidigt som de lärosäten som kommit längst i att utveckla kunskapen och undervisningen inom ett visst område kan dela med sig till de som inte kommit lika långt. Det be­främjar kvalitet och effektivitet samtidigt som beredskapen för att snabbt ställa om undervisningen vid nya kriser, liknande den som coronaviruset gav upphov till, förbättras.

Internationellt handlar en fördjupad delningskultur framför allt om implementeringen av den i rekommendation 7 omnämnda Unescorekommendationen om öppna lärresurser. Användningen av sådana resurser tog sin början i USA där högt ansedda lärosäten som MIT, Yale, Stanford och Harvard redan runt sekelskiftet tog vara på möjligheten att via internet dela med sig av texter, inspelade föreläsningar, övningsexempel, illustrationer med mera till alla som hade användning för det.

Unesco var tidig med att inse vilken betydelse detta kan ha för att nå det fjärde målet i Agenda 2030 – det som handlar om att alla medborgare i världen ska ha tillgång till utbildning av god kvalitet och till en över­komlig kostnad senast 2030. Unesco har likt OECD och EU-kommissionen också lyft fram betydelsen av att lärosätena även delar med sig av rätten att bygga vidare på och utveckla materi­alet – någon som kan bidra till att skapa ett mer innovativt, inkluderande och rättvist globalt ut­bildningssystem.

I Sverige är öppna lärresurser fortfarande ett förhållandevis okänt begrepp. I enkätsvaren var det endast ett fåtal av lärosätenas programansvariga som uppgav att de använder sig av sådana ­resurser i undervisningen och än färre uppgav att de via internet delar med sig av det egna under­visningsmaterialet. Ett av de vanligast förekommande svaren på varför de inte använde sig av dessa resurser var att de inte visste vad det handlar om eller kände till för lite om den betydelse dessa kan ha för utveckling av undervisningen.

Samtidigt som behovet av insatser är stort är det viktigt att framhålla att digitaliseringen aldrig får bli ett självändamål. Digitala resurser ska endast användas i de fall de kan bidra till att stärka högskole­pedagogiken. Den datainsamling som jag gjort visar dock att det finns en betydande outnyttjad pot­ential för att komma vidare i utforskningen av den roll som digitala resurser kan spela i detta samman­hang. Frågan om vad som kan göras på nationell nivå för att underlätta denna process förtjänar betydligt mer uppmärksamhet från regeringens sida än vad den hittills fått.

Kjell Nyman
Tidigare departementsråd
och chef för analysfunktionen
på Utbildningsdepartementet


Kategorier: Debatt

Vid seminariet den 25 augusti 2020 medverkade:

Torunn Gjelsvik, generalsekreterare, International council for open and distance education (ICDE)
Fredrika Lagergren Wahlin, vicerektor, Göteborgs universitet
Kjell Nyman, författare
Karin Röding, generaldirektör, Universitets- och högskolerådet

Hans Lindblad, ordförande i ESO:s styrelse, modererar seminariet.

Kjell Nyman medverkar som tidigare omnämnts  den 16 augusti på VERDS hemsida SVERDs höstkonferens den 18 september 2020  och delger erfarenheter och rekommendationer utifrån ESU studien Rapporten Bäst i klassen? Digitaliseringens möjligheter inom högre utbildning.

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This