NY

Skolenkäten 2024 visar god trygghet men bristande studiero

Skolinspektionen granskar all skolverksamhet i hela landet. Målet är att bidra till en god och likvärdig utbildning i en trygg miljö för alla barn och elever. Skolenkäten, som är en del av denna granskning, hjälper oss att få en bild av hur skolan upplevs av elever,...

Sänd in högskolepedagogiska tips till Resursbanken

I resursbanken kan du både hitta och dela med dig av länkar till resurser inom området högskolepedagogisk utveckling Lägg in dina högskolepedagogiska  pedagogiska tips här, https://hpu.uhr.se/resursbanken/ Frågor om resursbanken kan skickas till redaktör Mats Brenner...

Mobiler allt tydligare förklaring bakom kunskapsraset

Ungas användning av mobiler påverkar deras inlärning på ett negativt sätt. Det visar en ny OECD-rapport, som pekar ut skärmar som en förklaring bakom det senaste Pisaraset. – Vi blev ganska överraskade över det starka sambandet, säger Pisachefen Andreas Schleicher. I...

Många skolor är dåligt förberedda för digitala NP

Många skolor är dåligt förberedda för digitala NP Många skolor har ännu inte tekniska förutsättningar att genomföra digitala nationella prov. Under en övergångstid får de i stället ge proven i pappersform. ”Det är hög tid för alla skol­huvudmän att börja förbereda...

Ny ordförande för Sveriges Lärare – Anna Olskog Umeå

Sveriges Lärare har fått en ny förbundsledning och kongressen har valt Anna Olskog till ny ordförande. Anna Olskog, som kommer från Sävar utanför Umeå, har arbetat som grundskollärare sedan 1994. Hon har tidigare varit lokalfackligt aktiv i Umeå och sedan 2018 arbetat...
Sverd Logo

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

NYA vägar – för flexibilitet i högre utbildning

 

Så här löser vi flykten från landsbygden och kompetensförsörjningsfrågan hos näringsliv och offentliga aktörer.

Den 26 mars 2014 genomförs ett seminarium i riksdagen,

NYA vägar – för flexibilitet i högre utbildning

Den långsiktiga kompetensförsörjningen – och i förlängningen tillväxten och samhällsutvecklingen – är en av de största utmaningar mindre kommuner på landsbygden står inför. I många av landets kommuner har näringsliv och offentliga aktörer svårt att hitta personal med rätt utbildning. Unga människor flyttar iväg för att utbilda sig och återvänder i mindre grad. Nya inflyttare kan vara svåra att attrahera.

En av nyckelfaktorerna för att möta denna utmaning är tillgången till högre utbildning i det egna närområdet.

Utflyttningen från landsbygd och mindre kommuner till större städer och högskole-/universitetsorter är ett växande problem och en utmaning för många kommuner i Sverige. Samtidigt ökar behovet av människor med eftergymnasial kompetens på våra arbetsplatser, såväl offentliga som privata – i hela landet. De allra flesta är medvetna om nödvändigheten i att kompetensförsörja arbetslivet med rätt och efterfrågad kompetens. Någon tydlig modell för att åtgärda detta finns dock inte.

En undersökning vid Campus Västervik har visat att studenter har en god etablering på arbetsmarknaden och visar på att 95 procent av programstudenterna har ett arbete eller eget företagande sex månader efter avslutad utbildning. Det visar sig tydligt att människor med högskoleutbildning har den lägsta representationen i arbetslöshetsstatistiken.

Vi vet att ett av de viktigaste verktygen för kompetensförsörjning är att kunna erbjuda kompetensutveckling och högre utbildning i hemkommunen. Vi vet också att många regioner behöver ett ännu tydligare verktyg för att möta kommande utmaningar inom kompetensutveckling.

Här har många kommuner ett verktyg, i sina kommunala lärcentra, som i vissa fall används i alltför liten omfattning!

Ett rätt använt lärcentrum bidrar till fler människor med högsko­leutbildning, minskad arbetslöshet, ökad möjlighet att möta de behov/krav som arbetsmarknaden eftersöker, ökad utbildningsnivå, ökad inflyttning, ökade skatteintäkter och inte minst ett bra alternativ för våra kommuninnevånare som annars måste flytta till annan ort för utbildning.

Ett nytt initiativ, NYA vägar, har nu tagits som föreslår ett nytt tillvägagångssätt för att säkra kompetensförsörjning och utvecklingskraft i mindre kommuner på landsbygden.

NYA vägar är en helt ny modell för kompetensförsörjning som ger lokalregionala möjligheter att styra över ett antal högskoleplatser, vilket i sin tur skapar möjligheter att erbjuda av arbetsmarknaden efterfrågestyrd högre utbildning på plats, i direkt närhet till arbetsmarknad och innevånare.

En modell för att klara framtida kompetensförsörjning i hela landet och som säkrar tillgången till arbetskraft och motverkar utflyttning och utarmning av jobb på landsbygden. Vi måste kunna erbjuda invånare ett tydligt alternativ till att flytta för utbildning och ge människor rätt kompetens för att behålla och utveckla den regionala och lokala arbetsmarknaden. Kartläggningar visar på ett mycket stort långsiktigt rekryteringsbehov av högre utbildad personal inom: vård, skola, omsorg samt tillverkande industri.

Därför föreslår vi ett treårigt pilotprojekt för att utreda förutsättningarna för en modell, där det ges möjlighet att styra över fördelningen av en resurs, av kompletterande högskoleplatser, för att på så sätt kunna tillgodose den lokala arbetsmarknadens behov av högre utbildning.

 

Kent Wallén                                                                                  Lena Nimhed
Ordförande i Nitus                                                                      Chef
(Nätverket för kommunala lärcentra i Sverige)                    Lärcentrum Vimmerby

 

Pär Kågefors                                                                                  Jerry Engström

Chef                                                                                                 Chef

Campus Hultsfred                                                                        Campus Västervik

 

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This