NY

Kvalitet i distansutbildningen föredrag på VIS konferensen i Stockholm 19/5

Stefan Hrastinski professor Division of Digital Learning  KTH berättade om kvalitet i distansutbildningen på VIS konferensen i Stockholm den 19/5 som samlade över 500 deltagare på Clarion Sign Conference. Han tog upp att bra distansutbildning behöver beakta följande...

Den nya kompetenspolitiken diskuterades på utbildningsföretagens branschdag

Det behövs en ny sammanhållen kompetenspolitik för att lösa näringslivets problem med att kunna rekrytera personal. Nu presenteras en ny rapport med förslag till en nationell kompetensstrategi för Sverige. Bakgrunden är den kompetenskris som Sverige befinner sig i,...

Har covid-19 inlett en ny gryning för distansundervisning?

ETF:s uppdrag är att vara en global katalysator för förändring och innovation inom system för livslångt lärande. Uppskattningsvis 1,5 miljarder studenter i 160 länder världen över har tvingats studera hemma under coronaviruspandemin. Som ett resultat har deltagandet i...

Studenter som antas via högskoleprovet presterar sämre

Genom att ta in färre studenter via högskoleprovet skulle fler fullfölja sin utbildning. Det menar Riksrevisionen som har granskat antagningen till högskolan. Granskningen visar att det i genomsnitt går sämre för studenter som antas via högskoleprovet jämfört med de...

Stöd och insatser för elever på komvux kan bidra till en god och jämlik hälsa

En ny studie visar att hälsan bland grupper av elever på kommunal vuxenutbildning, komvux, skiljer sig åt. Hälsan kan påverka om man klarar av sin utbildning, och därför kan stöd och insatser behövas. I dag finns inga krav på elevhälsa eller studenthälsa inom komvux,...
Sverd Logo

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Låg kunskap om öppna lärresurser

Erik Stattin, handläggare från Kungliga Biblioteket (KB) skriver en krönika i Tidskriften Curie, 16 maj 2023 där han gästbloggar om att Öppen vetenskap är också en fråga för studenter och utbildningsinstitutioner. Kunskapen om öppna lärresurser (OER) är dock fortfarande låg.

Under förra året ägnade jag en del tid åt att sätta mig in i öppna lärresurser. Det var med anledning av ett uppdrag som KB hade, att kartlägga och analysera användandet av sådana avgiftsfria men också delningsbara lärresurser. På samma sätt som vetenskapliga publikationer blir delningsbara när de publiceras öppet kan undervisningsmaterial få ny användning om det kan cirkulera obehindrat.

Genom vår kartläggning konstaterade vi att användningen har ökat något de senaste åren, men att den fortfarande är på en låg nivå. Framför allt noterade vi att kunskapen om öppna lärresurser – vad det är, hur man skapar dem och vad värdet är – är låg bland lärare och utbildningsarrangörer. Bibliotek av olika slag, i synnerhet lärosätesbiblioteken, ser dock möjligheterna och arbetar aktivt med att både sovra och rekommendera öppna lärresurser för lärare och kurser.

Det finns många likheter mellan öppen tillgång till forskningslitteratur och öppen tillgång till utbildningsmaterial. Därför finns också lärdomar att dra av den 20-åriga rörelsen att göra forskningsresultat i form av vetenskapliga publikationer tillgängliga för alla. Visst ser drivkrafterna och barriärerna annorlunda ut, men det närmast etiska motivet är det samma.

Foto: Unsplash (Tidskriften Curie)

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This