För snart tre år sedan introducerades en ny studieväg i Sverige, Yrkeshögskola. Den riktar sig till studerande som har en godkänd examen från gymnasiet och som vill utbilda sig till ett yrke det finns en stor efterfrågan av i arbetslivet. Yrkeshögskolan är ett attraktivt alternativ, för dem som har som mål att snabbt komma in i ett kvalificerat yrke.
Arbetslivets och företagens svårigheter att hitta lämplig och välutbildad arbetskraft är ett växande problem och en tillväxthämmande faktor. Det framgår med all tydlighet i undersökningar som under hösten 2011, genomförts av organisationen Företagarna och av Tillväxtverket.
Yrkeshögskolans utbildningar, som alla är utformade i nära samverkan företag och arbetslivet, har med framgång kunnat svara mot detta behov. Sju av tio studerande har jobb eller eget företag innan de examinerats eller inom en månad därefter. Efter sex månader har 86 procent etablerat sig i arbetslivet. 45 000 studerar under ett år på en yrkeshögskoleutbildning.
Idag svarar yrkeshögskolan för 10 procent av samtliga eftergymnasiala utbildningar. Ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan om att få starta och bedriva utbildningar är långt större än vad som är möjligt att bevilja, främst beroende på begränsade statsbidragsanslag. Det betyder att endast utbildningar med mycket stor efterfrågan från arbetslivet kan komma ifråga.
Inte sällan ställs krav på att man som studerande utöver godkänd gymnasieexamen också ska ha en viss arbetslivserfarenhet eller specifika ämneskrav från gymnasiet. Yrkeshögskolans utbildningar har blivit en väg för människor som vill skifta karriär eller som vill höja kompetensnivån inom sitt nuvarande yrke. Åtskilliga har högskolestudier bakom sig men de allra flesta är etablerade i jobb eller eget företagande. Anledningen till att många lockas av studier i yrkeshögskola är att studietiden oftast är kort, vanligtvis 2-2,5 år samt att antalet lektioner/föreläsningar är högt, ca 20 timmar per vecka. Det kan bidra till att även en person som inte studerat på många år kan motiveras att satsa på en högre utbildning. Studenterna kommer från både studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram och konkurrensen om platserna är ofta hög. År 2010 var det i genomsnitt 3,7 sökande per utbildningsplats. Arbetslivet medverkar i urvalet av studerande och bidrar dessutom med expertföreläsare och handledare under den fjärdedel av studietiden som är arbetsplatsförlagd.
Statens bidrag till yrkeshögskolans utbildningar är utöver finansiering genom statsbidrag också att fastställa kvalitetskrav. Att dessa krav följs kontrolleras vid den tillsyn som Myndigheten för yrkeshögskolan utför. Jag har som myndighetschef valt att dessutom göra egna studiebesök
ett par gånger varje månad för att på plats få en uppfattning om enskilda utbildningars förutsättningar, träffa studerande och lärare och representanter för det arbetsliv som står bakom och engagerar sig i utbildningen. Denna vecka besöker jag av detta skäl utbildningar vid
Pia Enochsson
Generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan
