NY

Studenter som antas via högskoleprovet presterar sämre

Genom att ta in färre studenter via högskoleprovet skulle fler fullfölja sin utbildning. Det menar Riksrevisionen som har granskat antagningen till högskolan. Granskningen visar att det i genomsnitt går sämre för studenter som antas via högskoleprovet jämfört med de...

Stöd och insatser för elever på komvux kan bidra till en god och jämlik hälsa

En ny studie visar att hälsan bland grupper av elever på kommunal vuxenutbildning, komvux, skiljer sig åt. Hälsan kan påverka om man klarar av sin utbildning, och därför kan stöd och insatser behövas. I dag finns inga krav på elevhälsa eller studenthälsa inom komvux,...

Regeringens bristande intresse för AI i skolan är ett problem

Att inte ha en plan för AI i skolan är detsamma som att ge fritt spelrum för felanvändning. Det riskerar att leda till att barn och elever lämnas helt ensamma att hantera tekniken de möter i sin vardag. Det skriver Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech industry. EU...

En reformerad samhällsorientering för bättre integration

Betänkande av Utredningen om en förbättrad samhällsorientering för nyanlända är klart. I utredningens uppdrag har det bland annat ingått att: föreslå hur fler i målgruppen ska ta del av samhällsorienteringen, bland annat genom att göra samhällsorienteringen...

Fler tjejer vill plugga teknik

Antalet kvinnor som sökt till yrkeshögskolans program inom teknik och tillverkning har ökat med 43 procent på bara ett år. Det visar nya siffror som statistikmyndigheten SCB presenterar idag. Samtidigt når det totala antalet sökande nya rekordnivåer med över 100 000...
Sverd Logo

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Distans- eller fjärrundervisning – orealistisk mirakelkur?

”I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt.”’

Fjärrundervisning innebär att en lärare undervisar på distans med hjälp av digital utrustning och är uppkopplad mot en eller flera elevgrupper i andra skolor. Nio procent av gymnasieskolorna och sju procent av grundskolorna bedriver någon form av fjärrundervisning, främst i modersmål.

Lärarnas Riksförbund och Åsa Fahlén är positiv till att alla elever ska mötas av en legitimerad lärare i undervisningen, samtidigt som man ser att det finns problem med fjärrundervisning.

”Som det fungerar i dag så fungerar det okej inom moderna språk. Jag vet att för många skolor, särskilt i glesbygden, så är fjärrundervisning nästan det enda sättet att få ihop tillräckligt stora grupper och att det blir en legitimerad lärare som håller i undervisningen – på så sätt är tekniken en fördel.”

Åsa Fahlén påpekar att man som lärare kan få svårare att se varje individs behov när man inte är på plats i klassrummet fysiskt.

”Det ställer nästan ännu större krav på att lärare får förbereda sig, efterarbeta och får möjlighet att prata med eleverna individuellt än när man undervisar i ett klassrum. Med tanke på möjligheterna för lärare i vanlig undervisning att faktiskt förbereda lektionen så är det klart att man blir lite fundersam på hur man ska lösa detta.”

På Expressens ledarsida skrev man i veckan att: ”Fjärrundervisning i grundskolan är okänd mark. Men det kan bli nödvändigt i lärarbristens tid”.

Man lyfte fram att en statlig utredning om Entreprenad , fjärrundervisning och distansutbildning från 2017

som konstaterade att: “Det finns tyvärr mycket lite forskning kring det vi kallar fjärrundervisning”.

”Inget land använder fjärrundervisning brett på grundskolenivå. När den används är det oftast på gymnasie- eller högskolenivå”.

Läs mer här.

 

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This