NY

Mer om mikromeriter och kompetenspasset

Detta material från projektet Kompetenspasset som drivs av RISE, MYH, AF och Vinnova vänder sig till dig som är intresserad av vad mikromeriter är och kan vara för just din organisation. Materialet vänder sig till dig som är beslutsfattare eller utbildningsanordnare...

Ny temahelhet på Lärorikt ­– socioemotionella färdigheter

”Läraren kan hjälpa sina elever att utvecklas i känsloreglering genom att samtala mycket om känslor i klassrummet. Eleverna behöver lära sig att identifiera sina känslor och namnge dem”, säger forskaren Katariina Salmela-Aro i en av de artiklar som vi i dag publicerar...

En nystart för Digitaliseringsrådet

Regeringen har idag beslutat att Digitaliseringsrådet ska fortsätta sitt arbete i syfte att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken och digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Rådets arbete förlängs till och med den 31 december 2026....

SFS rapport om Tillgången till särskilt pedagogiskt stöd på 43 lärosäten

SFS släppte sin nya rapport om deras kartläggning om Tillgången till särskilt pedagogiskt stöd på 43 lärosäten 23 maj 2023 och hade ett soffsamtal om rapporten via Facebook Soffsamtal: Särskilt pedagogiskt stöd SFS satte sig ner i soffan för ett djupgående samtal om...

2023 EDUCAUSE Horizon Report | Teaching and Learning Edition

EDUCAUSE Horizon Report | Teaching and Learning Edition 2023  profilerar nyckeltrender och framväxande teknologier och praxis som formar framtiden för undervisning och lärande, och föreställer sig ett antal scenarier och konsekvenser för den framtiden. Den är baserad...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Distans- eller fjärrundervisning – orealistisk mirakelkur?

”I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt.”’

Fjärrundervisning innebär att en lärare undervisar på distans med hjälp av digital utrustning och är uppkopplad mot en eller flera elevgrupper i andra skolor. Nio procent av gymnasieskolorna och sju procent av grundskolorna bedriver någon form av fjärrundervisning, främst i modersmål.

Lärarnas Riksförbund och Åsa Fahlén är positiv till att alla elever ska mötas av en legitimerad lärare i undervisningen, samtidigt som man ser att det finns problem med fjärrundervisning.

”Som det fungerar i dag så fungerar det okej inom moderna språk. Jag vet att för många skolor, särskilt i glesbygden, så är fjärrundervisning nästan det enda sättet att få ihop tillräckligt stora grupper och att det blir en legitimerad lärare som håller i undervisningen – på så sätt är tekniken en fördel.”

Åsa Fahlén påpekar att man som lärare kan få svårare att se varje individs behov när man inte är på plats i klassrummet fysiskt.

”Det ställer nästan ännu större krav på att lärare får förbereda sig, efterarbeta och får möjlighet att prata med eleverna individuellt än när man undervisar i ett klassrum. Med tanke på möjligheterna för lärare i vanlig undervisning att faktiskt förbereda lektionen så är det klart att man blir lite fundersam på hur man ska lösa detta.”

På Expressens ledarsida skrev man i veckan att: ”Fjärrundervisning i grundskolan är okänd mark. Men det kan bli nödvändigt i lärarbristens tid”.

Man lyfte fram att en statlig utredning om Entreprenad , fjärrundervisning och distansutbildning från 2017

som konstaterade att: “Det finns tyvärr mycket lite forskning kring det vi kallar fjärrundervisning”.

”Inget land använder fjärrundervisning brett på grundskolenivå. När den används är det oftast på gymnasie- eller högskolenivå”.

Läs mer här.

 

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Share This