NY

Skolminister Lotta Edholm kommenterar resultaten i den internationella studien ICCS

Svenska 14-åringar är näst bäst i den internationella studien ICCS som Skolverket presenterade i dag. ICCS mäter kunskaper, attityder och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor.– Det är glädjande att svenska åttondeklassare står sig starka när det...

Rekordmånga läser SFI i Skellefteå – ökar med industriboomen

Antalet elever som läser SFI har minskat i landet de senaste åren. Men med de stora industrietableringarna är eleverna i Skellefteå fler än någonsin. – Nu är de stora volymerna akademiker och personer som har studievana, säger rektor Ulf Olofsson. Eleverna om lär sig...

Tre av tio elever i gymnasiet utan examen

Av eleverna som började 2020 tar 79,7 procent av eleverna på de nationella programmen gymnasieexamen inom tre år visar Skolverkets statistik. Det är samma andel som året dessförinnan. Sett till hela gymnasieskolan, inklusive eleverna på introduktionsprogrammen, så når...

Svenskarnas mobilberoende växer – mest bland yngre

Hela 44 procent av svenskar mellan 16-74 år håller sig vakna längre än planerat på grund av sin telefonanvändning. Dessutom sträcker sig 69 procent efter mobilen direkt när de vaknar. Det och mycket mer visar en ny studie från Deloitte. – Överanvändning av smartphones...

Föräldrar och elever utsätter lärare för orimliga krav som inte har med skolans kärnuppdrag att göra

Föräldrar och elever utsätter lärare för orimliga krav som inte har med skolans kärnuppdrag att göra. Det visar en färsk undersökning från Sveriges lärare som DN skriver om. – Det har hänt att familjemedlemmar till en elev krävt att få se prov och underlag för att...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

3. Forskning visar att digitaliseringen hänger på rektorn

cs200
Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet
UR Computer Sweden 20 februari 2014:

För att lyckas med it i skolan krävs det en engagerad rektor. ”Anser inte rektorn att det är viktigt uppstår de stora skillnader som förekommer i dag”, säger Eva Mårell-Olsson, it-pedagogikforskare vid Umeå universitet.
Många rektorer vet att IT i skolan är viktigt, men de inser inte alltid att det kräver engagemang, stöd och eget agerande. Prioriteras inte IT, vare sig ekonomiskt eller pedagogiskt skapas en klyfta säger Edward Jensinger, skolutvecklingschef för de kommunala skolorna i Helsingborg och tidigare rektor.

I den undersökning som CS gjorde med rektorer, framgår att skillnaden i attityd är tydlig. Alla talar om it i skolan som en självklarhet, men det är tydligt att de lägger ribban olika högt. De säger samtigt att rektorn är enskilt viktigast för att få något att hända.Med god tillgång till datorer och engagerade skolledare går den digitala utvecklingen väldigt fort.Vissa talar mycket genomtänkt om hur tekniken öppnar för bättre samarbete, hur de använder innovativa grepp som bloggar i språkundervisningen för att få kontakt med elever i andra länder.Andra berättar mer svepande om att it är ett bra verktyg för att söka material och skriva rapporter.Sverker Brundin säger i Computer Sweden den 20 februari 2014 att ”Den digitala skolan kan inte bygga på godtycke”. Det centrala är hur it ska användas som ett pedagogiskt hjälpmedel. I dag drivs frågan av enskilda lärare, engagerade rektorer och ibland några kommunpolitiker. Det räcker inte för att Sverige åter ska få en skola i världsklass. Det är avgörande vilket intresse rektorn har av att satsa på utrustning och it som ett pedagogiskt hjälpmedel, säger Eva Mårell-Olsson, it-pedagogikforskare vid Umeå universitet slår således fast att: Anser inte rektorn att det här är viktigt uppstår de stora skillnaderna. När det gäller it handlar det om att vara strategisk och långsiktig.Gemensamt för dem som driver it i skolan är att de ser det som en del i skolutvecklingen. Tekniken kan inte stå för sig utan involveras i, och driver på, den pedagogiska verksamheten. Flera skoleldare ger uttryck för en idé om lärande för hållbar utveckling och för att nå dit är vissa saker viktiga, exempelvis att vi jobbar i arbetslag och har ett flexibelt schema. För att vi ska kunna arbeta som vi vill kommer också tekniken in som en del i vår idé om lärande. En orsak till att it-användningen i skolan är så ojämn är frågan om huruvida it i undervisningen verkligen leder till bättre resultat. Där finns två läger, konstaterar en rektor som CS talar med. Ett som inte alls tror att det påverkar resultaten utan mer ser it som något som måste finnas i skolan för att det finns överallt annars och ett läger som ser det som något som ger pedagogiska vinster. Våra elever befinner sig i det digitala landskapet hela tiden. Vi måste se hur vi ska arbeta pedagogiskt för att fånga dem, säger honKompetensen hos lärarna nämns ofta som ett hinder. För att få fart på it-användningen krävs också att lärarna involveras och får den utbildning som krävs. Flera betonar att lärare som går före och som rektorerna ofta pekar ut som inspiratörer ska premieras. Men det det duger inte att bara säga att de är bra och be de andra lärarna följa deras exempel. De måste lyftas fram och få extra i lönekuvertet så det verkligen märks att det här är sådant som skolan värdesätter.

I den forskning om kvalitet i elärande visade Ossiannilsson på samma resultat. Det krävs et helhetstänkande och en medveten strategi från ledningen å alla nivåer. IT och ökad digitalisering griper in i hela utbilnings-och lärande strukturerna. Frågan är därför inte längre hur IT kan användas i utbildning , utan snarare hur vi ka se på läarnde i en digital omvärld.

Läs hela artikeln i Computer Sweden http://www.idg.se/2.1085/1.547764
Ossiannilsson (2012) Benchmarking (e)-learning in higher education, Doctoral dissertation, Oulu University, Finland
Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet

 

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This