Studenter om studier på distans.

Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2007, 2010 och 2011

Lars Haglund och Lena E Johansson, Karlstads universitet

 

På Karlstads universitet har andelen distansstudenter ökat från 5 procent till 26 procent under perioden 1996-2011, en utveckling liknande den i landet som helhet. Om vi skall sammanfatta resultaten kan vi säga att våra studenter på distans generellt är mer nöjda med sin utbildning än campusstudenterna, men de är också mer stressade. De är mindre nöjda med inflytandet över studierna än campusstudenterna, ett av de få områden där campusstudenterna är mer nöjda. När det gäller kunskaper och färdigheter så är distansstudenterna mer nöjda 2011 än 2007. I denna artikel lyfter vi särskilt fram jämförelser mellan programstudenter på campus och distans hösten 2011.

 

Sedan våren 2000 har vi genomfört enkäter bland studenter på Karlstads universitet: på Campus, på Musikhögskolan Ingesund och bland distansstudenter. Distansstudenterna har deltagit 2007, 2010 och 2011. En nätenkät har distribuerats via studieplattformarna och varit tillgänglig på studentnätet. Bland distansstudenter på program fick vi i senaste enkäten 50 % att svara. I många av våra viktiga program ligger svarsfrekvensen omkring 75 %. Vi ställer frågor om hur man upplever sina studier. Vad anser man om lärare, administration, bibliotek, studievägledning, studieplattformar? Hur ser studenterna på stress, studietempo och balans mellan teori och praktik i utbildningen? Vi frågar om vad studenterna anser att de lärt sig; yrkeskunskaper, allmänbildning, kritiskt tänkande, samarbetsförmåga, skrivfärdigheter m.m. Studenterna får svara på öppna frågor om vad i utbildning som varit särskilt bra, mindre bra, vad som saknats och vilka förslag de har till förbättringar. Många studenter passar på att ge sina synpunkter här. Inte minst svaren på dessa frågor ger intressanta slutsatser för utvecklingen av studieprogrammen. Slutligen ingår en fråga om man är nöjd med utbildningskvaliteten som helhet.

Skillnader mellan campusstudenter och distansstudenter?

Det är givetvis svårt att göra en helt rättvisande jämförelse mellan att studera på distans och att studera på campus. Studenternas bakgrund och förutsättningar skiljer sig åt och kombinationen av program likaså. Dessutom kommer distansstudenterna från andra delar av landet och de är något äldre än sina vänner på campus. Om vi kan konstatera skillnader mellan distansstudenters och campusstudenters åsikter, beror då dessa skillnader på studieform eller på skillnader i t ex ålderssammansättning? Själva frågeställningen är kanske inte så intressant egentligen men vi tycker ändå att en enkel jämförelse kan vara spännande och tankeväckande. Här har vi jämfört enbart programstudenter på distans och på campus. Internationella studenter på campus är exkluderade i analyserna.

Studenternas bakgrund

C

Studenternas   bakgrund

Campus

Distans

Kön, andel kvinnor

60 %

79 %

Andel studenter med bakgrund i Värmland

47 %

30 %

Ålder, andel upp till och med 23 år (campus) 24 år (distans)

41 %

 19 %

Ålder mellan 23-28 år (campus), 24-29 år(distans)

49 %

18 %

Ålder, andel över 28 år (campus), 29 år (distans)

10 %

63 %

Population som svarat 2011

945

746

 

 

Bland våra studenter som läser program på distans finns flera vård- och lärarutbildningar vilket förklarar den stora andelen kvinnliga studenter. Som väntat är campusstudenterna betydligt yngre men tendensen bland gruppen distansstudenter som helhet är att de blir något yngre för varje år. I flera program är en majoritet under 29 år. I två program som startade hösten 2011 var ca 40 procent under 24 år.

Vi vet att närheten till lärosätet har betydelse och att hälften, 50 procent, av samtliga distansstudenter i Sverige studerar vid ett lärosäte i geografisk närhet, dvs. i samma län eller angränsande län (Amneus m fl.). Campusstudenterna kommer i något högre utsträckning från Värmland än distansstudenterna.

Inställning till studierna

I årets undersökning 2011 skiljer sig resultatet från campusstudien. Distansstudenterna är generellt mer nöjda med lärarnas kunnighet och lärarens stöd jämfört med campusstudenterna, men det som väger tyngst kopplat till synen på kvalitet skiljer sig åt för studentgrupperna. För distansstudenterna är det viktigast att ”läraren är stödjande”, därefter kommer ”lärarnas kunnighet”. I campusstudierna är det ”lärarens kunnighet” som är i särklass viktigaste för att studenterna skall anse att utbildningen håller hög kvalitet. En fungerande administration är nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för kvalitet i utbildningen.

Andel studenter som anger att de helt instämmer med

Andel studenter som anger att de helt instämmer med   påstående att:

Campus

Distans

Lärarna är kunniga

42 %

62 %

Lärarna är stödjande

30 %

43 %

Studievägledningen fungerar väl

27 %

32 %

Administrativ personal är tillmötesgående

41 %

62 %

Kvaliteten på utbildningen är hög

27 %

44 %

 

 

studenter som anger följande: Campus Distans

Tempo, balans och inflytande

Det är näst intill omöjligt att mäta studietider med några enkla frågor och vi har därför valt att fråga studenterna om tempo och stress i utbildningen. Skillnaderna i hur man uppfattar studietempot är mycket stora mellan olika program både på campus och på distans. De inriktningar där mer än 50 procent av studenterna upplever att tempot är mycket eller något för högt på campus är juridik/matematik och på distans program med vårdinriktning. Studenterna på distans upplever dock ett högre tempo och är mer stressade än campusstudenterna i genomsnitt.

Distansstudenterna är mer nöjda med studiernas balans mellan teori och praktik, kanske naturligt då vård- och lärarutbildningarna är ganska tydliga professionsutbildningar med praktikfokus.

 

Bland våra programstudenter på campus och distans är det fortfarande en minoritet som anser att studenterna definitivt har inflytande på hur studierna läggs upp. Men detta område är ett av få där campusstudenter är mer nöjda än sina distanskollegor. Men vill studenterna ha inflytande? Om vi analyserar kopplingen mellan syn på studentinflytande och hur man uppfattar studierna som helhet ser vi tydlig att studenter som anser att man kan påverka sina studier också är mer nöjda med studierna som helhet. Möjligen är detta mer komplicerat att organisera på distans än när man träffas varje vecka i föreläsningslokalen, men inte mindre viktigt.

 

 

Andel studenter som anger följande:

Campus

Distans

Studietempot är något eller mycket för högt

32 %

43 %

Studierna borde vara med praktiskt inriktade

42 %

27 %

Studenter   kan definitivt eller delvis påverka studiernas uppläggning

62 %

55 %

 

Vad har man lärt sig?

Distansstudenterna är över lag mer nöjda med de kunskaper och färdigheter de når genom utbildningen än campusstudenterna. Campusstudenterna är mest nöjda med att de uppnått en breddad allmänutbildning och distansstudenterna att de uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter. Det som båda grupperna anger att lär sig minst är att tala klart och begripligt. Notabelt är att var fjärde distansstudenter (25 %) anger att i de i mycket hög grad stimulerats att ta del av aktuell forskning, medan denna andel bland campusstudenter är en på tjugo (6 %)!

och färdigheter

C

Andel studenter som anser att de i mycket hög grad   uppnått kunskaper och färdigheter

Campus

Distans

Att du uppnått en breddad allmänutbildning

20 %

28 %

Att du lärt dig att samarbeta med andra

19 %

26 %

Att du lärt dig tänka kritiskt och analytiskt

17 %

29 %

Att du uppnått yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter

15 %

36 %

Att du lärt dig skriva klart och begripligt

13 %

24 %

Att du lärt dig tala klart och begripligt

9 %

16 %

Att du stimulerats att ta del av aktuell forskning

6 %

25 %

 

Genomströmning

För all högskoleutbildning i Sverige var den genomsnittliga prestationsgraden 79 procent läsåret 2008/2009 (HSV). När det gäller prestationsgrader är det stora skillnader mellan program och kurser och även mellan kvinnor och män. Kvinnor presterar bättre än män och programstudenter tar fler poäng än sina kamrater som studerar fristående kurser. I SCB:s senaste undersökning 2012 redovisas en genomströmning för programstudenter på distans med 72 procent och för campus med 84 procentunder 2011.

 

Vid en jämförelse med de nationella undersökningar som finns så har Karlstads universitet en högre genomströmning än i landet i övrigt, både för program och fristående kurser. Här redovisas genomströmningen för studenter på program under 2009-2011. (Resultaten är från intern resultatredovisning och inkluderar samtliga studenter på Karlstads universitet)

 

Genomströmning/programform

År 2009

År 2010

År 2011

Program på distans

85 %

91 %

88 %

Program på campus

87 %

86 %

90 %

 

 

 

Som vi tidigare nämnt är det en mängd faktorer som påverkar hur nöjd en student är med sin utbildning utöver just om utbildningen ges på campus eller distans. Tydligt är dock att just möjligheten att läsa på distans/flexibelt är en åsikt som distansstudenterna gärna återkommer till i de öppna kommentarsfälten. De är positiva till och nöjda med att just möjlighet att läsa på distans finns. Givetvis kan detta påverka resultaten.

Läs hela rapporten här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13370

 

 

 

 

 

Categories: TidigareSVERDnytt

Populära inlägg

4. Fria upphovsrätt

Fria upphovsrättslicenser - underlättar kunskapsdelning och lärande.  (ladda ned pdf) Ebba ...

6. Öppna digitala l

Lennart Lundberg Lärare, ingenjör och flexibel utbildningssamordnare            Den här artikeln ger dig ...

1. Ordförande har o

Välkommen till SVERDnytt nr 3-2015 det digitala nyhetsbrevet från Svenska ...

/

2. Låt studenterna

Ebba Ossiannilsson Lunds universitet Alastair Creelman, Linnéuniversitetet OER, MOOC, spelifiering och badgerörelsen Det är ...

4. REKs Tankesmedja

REK – Riksorganisationen för eKompetens INVITATION och PROGRAM för REKs TANKESMEDJA om ...