Ingrid Nordström

Mittuniversitetet

En studie av distanskurser vid MiUn 2010 visar på saker att tänka på vid distanskurser för att få bättre resultat

Under 2011 fick Lärande- och ResursCentrum (LRC) vid Mittuniversitetet som uppdrag att verka för att förbättra resultaten på de kurser som läses som IT-distanskurser. Man ville se om man genom att ändra på kurserna kunde uppnå detta och vi jämförde därför resultat med ett antal olika fakta om hur kurserna drevs. Studien inleddes med några enkla intervjuer och därefter följde en enkät med frågor delvis utformade utifrån sådant som framkom i intervju-erna. Genom att föra samman lärarnas svar med resultaten för varje kurs uppmärksammades saker som kan ha inverkat på hur studenterna klarade kurserna. Alla svar ligger inte i dessa enskilda faktorer då ett antal tidigare undersökningar visat att mycket ligger i sammansätt-ningen av den grupp av studenter som väljer att läsa kurser i denna form. De är oftast äldre, hel- eller deltidsarbetande, har familj och barn och i och med detta ofta ont om tid att studera och det är faktorer som inget lärinstitut kan påverka.

Slutsatser

Kvaliteten får inte ses som mindre viktig än att få upp studerandes resultat och att uppfylla motstridiga krav med bibehållen kvalitet är en stor utmaning. Förhoppningen är att denna undersökning kan hjälpa till med något av detta. Utifrån enkätsvar och statistik över resultat ser faktorer som påverkar de studerandes resultat ut att vara: om kursen gått förut, hur många gånger den gått, antalet lärare, vilka kommunikations- och examinationsformer som används, antal delmoment, om det finns studiehandledning och hur detaljerad den är och om man använder sig av inspelade videolektioner. Naturligtvis kan samtliga dessa faktorer samverka och naturligtvis kan även andra faktorer vara de som påverkar studenternas resultat och det antal studerande som aldrig avslutar sina studier, här redovisas bara vad undersökningen av dessa kurstillfällen visade.

 

Förslag på förändringar som kan öka studerandes resultat

  • Tänk över      kommunikationsformer och använd helst en och samma lärplattform,      distansstuderande behöver inte betyda att de studerande kan hantera all      teknik.
  • Använd helst projekt eller      hemprov för att testa kunskaper, så långt det är möjligt.
  • När ni skapar en ny kurs,      titta på en av de kurser där de studerande har bra resultat och tillämpa      valda delar på nya kurser, titta t ex på hur man i dem arbetat med      feedback/studiehandledning osv. Glöm inte omarbeta kurser som gått fler än      6 gånger så att kursmaterialet inte blir föråldrat.
  • 1-3 lärare fungerar      hyfsat, men för riktigt stora kurstillfällen med ett stort antal studenter      kan man vinna på att dela upp den i 2 delar hellre än att lägga in fler      lärare i samma kurs.
  • Dela upp kursen i 2-3      delmoment så att den studerande får återkoppling på sitt arbete.
  • Se till att alla      distanskurser har en studiehandledning, den bör som ett minimum innehålla      en genomgång av kursen, länkar till guider över svårare tekniska bitar i      miljö/kurs och en tidsplan över aktiviteter i kurstillfället.
  • Låt allmän information om      skola/lärosäte ligga på hemsidan alternativt i student- portal eller      liknande och lägg endast kurs- (/avdelnings-) specifik information på      kursen i distansundervisningsmiljön.
  • Stötta produktionen av      lärmoduler i form av inspelade videolektioner / Adobe Connect-sessioner,      men se till att de hålls små då de inte bör ge så stora filer att de      riskerar att istället upplevas som problem i och med långa      nerladdningstider.
Categories: TidigareSVERDnytt

Populära inlägg

4. Fria upphovsrätt

Fria upphovsrättslicenser - underlättar kunskapsdelning och lärande.  (ladda ned pdf) Ebba ...

6. Öppna digitala l

Lennart Lundberg Lärare, ingenjör och flexibel utbildningssamordnare            Den här artikeln ger dig ...

1. Ordförande har o

Välkommen till SVERDnytt nr 3-2015 det digitala nyhetsbrevet från Svenska ...

/

2. Låt studenterna

Ebba Ossiannilsson Lunds universitet Alastair Creelman, Linnéuniversitetet OER, MOOC, spelifiering och badgerörelsen Det är ...

4. REKs Tankesmedja

REK – Riksorganisationen för eKompetens INVITATION och PROGRAM för REKs TANKESMEDJA om ...