NY

Diggs nya uppdrag: utreda statlig e-legitimation

Digg får i uppdrag av regeringen att lägga fram förslag om hur Sverige kan ta fram en statlig e-legitimation. Syftet är att möjliggöra för alla att kunna ha ett digitalt id. – Det är glädjande för DIGG att få detta uppdrag som är mycket efterfrågat av alla parter. En...

Ny rapport: EU ligger långt efter sina digitala mål

EU har hamnat på efterkälken gällande sina digitala mål. För att råda bot på utvecklingen behöver både offentlig och privat sektor öka investeringarna, enligt en ny undersökning. EU:s digitala mål har varit att vid 2030 ska 80 procent av befolkningen ha grundläggande...

Lärosäten ska genomlysa utbildningsutbudet för livslångt lärande och omställning

Mot bakgrund av införandet av det nya omställningsstudiestödet ger regeringen statliga universitet och högskolor i uppdrag att analysera sina utbildningsutbud, såväl avseende innehåll som inom vilka former utbildningarna ges. Syftet är att tillgängliggöra de kurser...

Vad har framtiden att erbjuda? COVID-19 krävde att alla lärosäten skulle förändras och förnyas i farten

Vad har framtiden att erbjuda efter Covid -19 ? I sitt senaste Insight Paper från Contact North och sidan Teachonline.ca skriver man om hur COVID-19 krävde att alla lärosäten skulle förändras och förnyas i farten. Det är något som de flesta av lärosäten svarade bra...

Lärosäten ska ta fram öppen nätbaserad utbildning för klimatomställning

Som en del av regeringens satsning Klimatkompetenslyftet får nio lärosäten nu medel för att ta fram öppen nätbaserad utbildning (MOOC:ar) för att stödja samhällets klimatomställning. Regeringen har satsat på ett nytt statligt finansierat kompetenslyft för klimatet för...

Kompetensförsörjning av digital spetskompetens: framtidsanalys om utbud och efterfrågan av digital spetskompetens fram till år 2035

Inom regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av digital spetskompetens presenterades idag den 13 juni en framtidsanalys om utbud och efterfrågan av digital spetskompetens fram till år 2035. Läs mer här om seminariet Inom regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av...

Regeringen tillsätter en utredning om styrning och uppföljning av folkbildningen

De senaste åren har folkbildningen stått inför flera stora utmaningar, och för att förbättra förutsättningarna att verka framöver har nu regeringen beslutat om en utredning som syftar till att säkerställa en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av...

Network of Open Orgs – falllstudier och den medföljande sammanfattande rapport

Det internationella nätverket Network of Open Orgs har under året genomfört ett samarbetsprojekt om "goda exempel" om OER. SVERD har medverkat genom V Ordförande Ebba Ossiannilsson, som leder ICDE OER Advocacy Committee vilket är med i nätverket Network of Open Orgs....

Stöd för kartläggning och validering i vuxenutbildningen

Ta del av Skolverkets många olika stöd för kartläggning och validering för vuxenutbildningen. Titta på vårt webbinarium från april 2022 där vi presenterar vad som är på gång framåt och vad du kan använda för verktyg idag. Se vårt filmade webbinarium om kartläggning...

Livslångt lärande förutsätter att universitet och högskolor rustas och att omställningsstudiestödet finansieras på ett annat sätt

Livslångt lärande förutsätter att universitet och högskolor rustas och att omställningsstudiestödet finansieras på ett annat sätt skriver Anna Steen, ordförande för Saco-S i en debattartikel i Dagens Nyheter. Om universitet och högskolor ska vara en del av...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Vad ska krävas av ett lärosäte för att bli universitet?

Sverige får allt fler universitet – senast i raden är Mälardalens. Men vad som avgör om ett lärosäte ska få universitetsstatus är oklart. Nu har Universitetskanslersämbetet tagit fram kriterier som ska göra att de blir bedömda på likvärdiga grunder. Vid årsskiftet 2021/2022 fick Mälardalens högskola universitetsstatus. Därmed fick Sverige sitt 18:e universitet, varav 16 är statliga. Läs mer på Curie  här

Att lärosätet skulle bli universitet fastställdes redan i den senaste forskningspropositionen – som också anger ett antal skäl till beslutet. Men där står också att regeringen framöver vill införa kriterier som ska ligga till grund för beslut om att ett lärosäte ska få universitetsstatus. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har sedan fått uppdraget att ta fram dessa.

Två kriterier

I december presenterade UKÄ sina förslag i en rapport.

– Dels ska lärosätet framgångsrikt ha inrättat forskarutbildning och ha förvaltat den på ett bra sätt. Dels ska det ha hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan, säger Stella Annani. För helhetsbedömningen är det dessutom viktigt att forskning och forskarutbildning hänger samman med utbildningen

– Idag handlar det mer om vad som är skillnaden i mandat och uppdrag än hur vi benämner det. Vad betyder det att vara högskola om vi har fler universitet än högskolor? Vi upprätthåller skillnaden mellan dem samtidigt som gränserna har suddats ut och bidragit till otydlighet, säger Mats Benner som är professor i forskningspolitik och dekan för ekonomihögskolan i Lund. Han tror att den ökande andelen universitet beror på att universitetsbegreppet i ökad grad har politiserats, och skulle inte bli förvånad om det kommer att avspegla sig i den kommande valrörelsen.

– Idag handlar en hel del av den svenska politiska debatten om stad och landsbygd. Det är inte omöjligt att vi får en diskussion om landsbygdsprofil på forskningspolitiken som kommer att påverka synen på hur resurser till lärosäten ska fördelas, säger han.

Frågan om kvalitetskriterier bereds just nu i Regeringskansliet som inte kan säga när arbetet är klart. Men enligt forskningspropositionen ska regeringen besluta om kriterier under mandatperioden

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Share This