På en arbetsmarknad under förändring kommer det att krävas mycket bättre utbildningsmöjligheter skriver TCOs ordförande Eva Nordmark i tidningen Norrländska socialdemokraten NSD. (Läs mer här.)
Förr kunde en högskoleutbildning räcka hela yrkeslivet. Men i dag går den tekniska utvecklingen blixtsnabbt, och kunskaperna måste ständigt uppdateras.
Vi har valt att kalla det fenomen vi vill se för jobbhopping och med det menar vi att vi kommer behöva byta karriär i större utsträckning än tidigare. Färre guldklockor men fler möjligheter att växla om i yrkeslivet.
Därför är det mycket oroande att högskolans utbildningsutbud för yrkesverksamma blivit sämre, vilket TCO kunde visa i en rapport i början av sommaren.
På KTH i Stockholm har utbudet krympt radikalt; från 750 kurser för tre år sedan till dagens 90. Det är helt fel väg.
För att vända utvecklingen måste nu universitet och högskolor få ett uttryckligt omställningsuppdrag och bidra bättre till den nödvändiga livslånga kompetensutvecklingen. Det behövs fler kurser som vänder sig till yrkesverksamma, gärna magisterprogram, kortare kurser och kurser på deltid.
Sverige behöver också vidareutveckla den nätbaserade distansutbildningen. En viktig fråga kommer att bli vem som ska stå för kostnaderna när folk behöver utbilda sig under hela yrkeslivet.
Idag kanske min mormors mor hade behövt en distanskurs på nätet för att göra sin klassresa. Och det behovet delas definitivt av fler.
