I år är 2023 är det tio år sedan Sveriges förenade studentkårer (SFS) publicerade den rapport som har kommit att kallas för rosa rapporten. Rapporten 2023 är en uppföljning av Sveriges förenade studentkårers, SFS, tidigare rapport Studentens lärande i centrum – Sveriges förenade studentkårerom pedagogik i högskolan eller “rosa rapporten”, som den även brukar kallas på grund av sin grafiska klädsel, från 2013. Rapporten är en hörnsten för SFS politiska arbete med utbildningskvalitet och har haft ett stort genomslag både internt och externt. I rapporten markerade SFS kraftfullt för att studentcentrerat lärande är den pedagogik som studenterna vill se inom högre utbildning, vilket i sin tur har fått stora konsekvenser för SFS politikutveckling de efterföljande åren. Läs mer här
Efter uppföljningen av högskolepedagogikens utveckling inom ramen för de krav som SFS ställde på regeringen kan följande noteras:
- Regeringens engagemang i frågor som rör högskolepedagogik är mycket begränsad. Uppföljningen har endast hittat belägg för att två av nio krav som SFS ställde 2013 är uppfyllda.
- På strategisk nivå lyser regeringen med sin frånvaro. Det finns en avsaknad av nationella strategier, satsningar på högskolepedagogisk forskning, uppdrag till myndigheter och det har inte skett några initiativ för skapa skarpare bestämmelser om krav på lärarnas pedagogiska skicklighet. Däremot har regeringen vid ett tillfälle satsat på högskolepedagogisk utveckling genom regeringsuppdraget Högskolepedagogiskt lyft, men det uppdraget kommer inte att fortsätta efter 2023.
- Regeringen har åtgärdat diskrimineringslagens krav på tillgänglighet i högskolan.
- Under perioden har regeringen gjort vissa satsningar för att stärka kvaliteten i högre utbildning. Uppföljningen kan däremot konstatera att urholkningen av högre utbildning har fortsatt under 2013-2023.
När det gäller uppmaningarna som SFS ställde till lärosätena har uppföljningen lokaliserat följande utveckling:
- Trots begränsat material har uppföljningen funnit indikationer som talar för att studentcentrerat lärande är en väletablerad princip i högskolesektorn och i lärosätenas verksamhet.
- Ett flertal lärosäten följer inte SUHF:s rekommendationer om att alla anställda lärare ska genomgå minst tio veckors utbildning i högskolepedagogik.
- Uppföljningen har inte kunnat lokalisera att lärarna har öronmärkt tid inom ramen för sin tjänst för pedagogisk forskning och utveckling.
- Lärosätena har kommit på god väg när det gäller flera frågor inom bedömning av pedagogisk skicklighet. Det gäller framförallt pedagogiska meriteringssystem, användningen av pedagogiska portföljer, definition av pedagogisk skicklighet och förekomsten av pedagogiskt sakkunniga när lärares pedagogiska skicklighet ska bedömas.
