Ökade resurser till lärosäten har inte kunnat omsättas i högre kvalitet på utbildning och forskning. Nu behövs omfattande reformer, enligt en ny SNS-rapport.
I rapporten Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid analyserar Mats Benner och Sylvia Schwaag-Serger, professorer i forskningspolitik vid Lunds universitet, Sveriges högskolepolitik från andra världskriget till i dag.
– Tittar man historiskt är Sverige ett föregångsland vad gäller radikala högskolepolitiska förändringar. Efter kriget var vi det första landet som lanserade idén om universitet som framstegsnyckel, en drivkraft för samhällets modernisering, sade Mats Benner när rapporten presenterades vid ett SNS-seminarium.Mats Benner menar att om man ser till svenskt utbildningsutbud relativt internationella frontlinjer, blir man måttligt imponerad av den svenska förnyelsegraden.
– Sverige har högt ställa ambitioner, påpekar han och påminner om den återkommande formuleringen: ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation”.
Det är dags att leva upp till den ambitionen anser han.
Rapporten avslutas med skisser på ett antal förslag som dels syftar till genomgripande ändringar i hur resurser fördelas, dels till att skapa en gemensam berättelse om vad högre utbildning och forskning kan bidra med.
Några konkreta exempel på vad rapportförfattarna önskar är:
-
Mångdisciplinära centra, institut eller tankesmedjor.
-
Kunskapsöversikter för komplexa samhällsfrågor skrivna för beslutsfattare.
-
Mer stöd till banbrytande forskning.
-
Mer förnyelse i högre utbildning.
