NY

Nu får AI djupare förståelse för mänskligt beteende

På Örebro universitet pågår forskning om hur AI ska få en bättre förståelse för människor och på så sätt kunna förutse våra behov. Detta sker genom en ny tvärvetenskaplig metod som översätter mänskligt beteende och integrerar det i AI-teknologi tidigt i...

Anmälan är öppen till SVERD Online Vårkonferens 15 mars 2024

SVERD Online Vårkonferens 15 mars 2024 SVERD Online Vårkonferens 2024; Ny kompetens på flexibla sätt  Programmet är under uppbyggnad och kommer att handla om samverkan högskola och vuxenutbildning. Anmälan till vårkonferensen i ZOOM 15/3 kl 13.00-16.00 som är fri sker...

Experter med bred kompetens i Läroplansutredningen

Läroplanerna behöver vara tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper och bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. Därför tillsatte regeringen Läroplansutredningen i december 2023, som leds av den särskilde utredaren Thomas Persson. Nu är det klart vilka...

Diggs plan för smartare digital infrastruktur 2024

Digg har fyra nya tjänster på gång under 2024 som samtliga ska bidra till en mer sammanhållen, offentlig digital infrastruktur. Viktoria Hagelstedt, avdelningschef för samordning och datadelning på Digg, förklarar vilka områden som berörs och varför tjänsterna är...

Uppdrag till Post- och telestyrelsen att öka förutsättningarna för digital inkludering

Regeringen ger Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att föreslå insatser för att öka andelen individer som är digitalt inkluderade, dvs. individer som använder digitala tjänster. Läs mer här Ladda ner: Uppdrag till Post- och telestyrelsen att öka förutsättningarna...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Professor Susanne Iwarsson, Lunds universitet uppmanar blivande hundraåringar att bli digitala

Susanne Iwarsson, professor i gerontologi (åldrandeforskning) vid Lunds universitet, samt föreståndare för CASE, ett tvärvetenskapligt centrum som ”genom forskning ska skapa stödjande miljöer för den åldrande människan och befolkningen”, menar att vi hänger inte med i den demografiska utvecklingen, varken som individer eller samhälle. Vi har inte förstått vart vi är på väg. För forskaren blir vår inställning till ny teknik ett självklart intresse. Tre av fyra svenska tvååringar använder internet. Men bara hälften över sjuttiofem gör det. Varför har äldre så svårt för ny teknik?

Hon argumenterar också för att det är olika karaktär av den ökande teknikutvecklingen, dvs. inom minst fem områden:

1. Den digitala tekniken
Här har vi allt från datorn och paddan till den senaste smarta mobilen – och allt från att betala räkningarna på internetbanken till att lägga ut lunchtallriken på Facebook och umgås med vännerna på Skype.
2. Vardagstekniken
Här finns den teknik som sedan länge finns i vår vardag men som ständigt kommer i nya upplagor och därmed blir en utmaning för användaren: kaffebryggaren, bilen, spisen, mikron, tvättmaskinen, telefonen…
3. Välfärdsteknologin
Detta handlar om vad samhället kan tillhandahålla i form av service. När den är kopplad till åldrande kan den handla om allt från larmknappar till e-hälsa, där läkaren kan undersöka på distans.
4. Medicintekniska produkter
Här har vi dels tekniska hjälpmedel som rullstolen och rollatorn, dels avancerad medicinsk teknik som den konstgjorda njuren eller elektroderna som implanteras i hjärnan.
5. Branschspecifik teknik.
Det finns mycket teknologi som vi aldrig kan bemästra eftersom vi inte är specialister. Ett vardagsexempel är bilen, vars innanmäte idag är så sofistikerat att en genomsnittlig bilägare inte kan göra mycket mer än att kolla oljan.

Läs hela artikeln från Sydsvenska Dagbladet den 27 februari här

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This