NY

Endast varannan svensk vet vad GDPR är

Bara varannan svensk känner till GDPR och var femte svensk skyddar sina personuppgifter. Detta visar en ny rapport från IMY. – Det är oroande eftersom en förutsättning för att kunna skydda sina personuppgifter i olika sammanhang är dels att känna till att...

Skolinspektionen: Skolor gör för lite för högpresterande kursdeltagare

Ny rapport: Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av 29 grundskolors arbete med att säkerställa att de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, med fokus...

Mötesplats OER- OER konferensen 25 november 2022

Efter OER konferensen 25 november 2022  Treårsdagen av UNESCO OER Recommendation I fredags 25 november 2022 hölls  årets konferens Mötesplats OER, på årsdagen av Unescos OER-rekommendation. Vi tackar alla medverkande så hjärtligt, både talare och åhörare! Nu finns...

Äldre begränsas av tekniken, yngre av att skydda sin integritet

De flesta internetanvändare begränsar sin egen användning av internet på olika sätt, främst för att skydda sin integritet. Många känner också oro över att bli lurade på nätet, och andra begränsas av att de inte förstår tekniken. De flesta begränsar sin...

Ökad enhetlighet ska förbättra möjligheterna till validering

Som en del i arbetet för att skapa ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering har regeringen beslutat om en helt ny valideringsförordning. Syftet är att skapa en grund för gemensam förståelse och enhetlighet när det gäller validering inom hela...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Professor Susanne Iwarsson, Lunds universitet uppmanar blivande hundraåringar att bli digitala

Susanne Iwarsson, professor i gerontologi (åldrandeforskning) vid Lunds universitet, samt föreståndare för CASE, ett tvärvetenskapligt centrum som ”genom forskning ska skapa stödjande miljöer för den åldrande människan och befolkningen”, menar att vi hänger inte med i den demografiska utvecklingen, varken som individer eller samhälle. Vi har inte förstått vart vi är på väg. För forskaren blir vår inställning till ny teknik ett självklart intresse. Tre av fyra svenska tvååringar använder internet. Men bara hälften över sjuttiofem gör det. Varför har äldre så svårt för ny teknik?

Hon argumenterar också för att det är olika karaktär av den ökande teknikutvecklingen, dvs. inom minst fem områden:

1. Den digitala tekniken
Här har vi allt från datorn och paddan till den senaste smarta mobilen – och allt från att betala räkningarna på internetbanken till att lägga ut lunchtallriken på Facebook och umgås med vännerna på Skype.
2. Vardagstekniken
Här finns den teknik som sedan länge finns i vår vardag men som ständigt kommer i nya upplagor och därmed blir en utmaning för användaren: kaffebryggaren, bilen, spisen, mikron, tvättmaskinen, telefonen…
3. Välfärdsteknologin
Detta handlar om vad samhället kan tillhandahålla i form av service. När den är kopplad till åldrande kan den handla om allt från larmknappar till e-hälsa, där läkaren kan undersöka på distans.
4. Medicintekniska produkter
Här har vi dels tekniska hjälpmedel som rullstolen och rollatorn, dels avancerad medicinsk teknik som den konstgjorda njuren eller elektroderna som implanteras i hjärnan.
5. Branschspecifik teknik.
Det finns mycket teknologi som vi aldrig kan bemästra eftersom vi inte är specialister. Ett vardagsexempel är bilen, vars innanmäte idag är så sofistikerat att en genomsnittlig bilägare inte kan göra mycket mer än att kolla oljan.

Läs hela artikeln från Sydsvenska Dagbladet den 27 februari här

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Share This