NY

Hur behöver vuxenutbildning förändras för framtiden?

Electronic Platform for Adult LEarning  (EPALE) ställer frågorna om matchning på arbetsmarknaden och vilket stöd till personlig utveckling som behöver ges inom arbetslivet. Man har valt ut följande tre fokusområden att arbeta med under 2023: 1. Engagera - Vilka...

Forskare: Chefer som inte använder AI kommer ersättas

140 miljarder kronor kan frigöras varje år genom att använda AI-tekniker på nuvarande arbetsuppgifter. Men än så länge är det främst näringslivet som driver frågan. Hur ska dagens och framtidens chefer förstå hur AI fungerar och omsätta det smartast? ”Det här är något...

SVERD Webbinarium: Utmaningar och lösningsförslag vid distansutbildning

Två av nordens mest erfarna lärare presenterar sina utmaningar och lösningsförslag Med stöd av digitala verktyg skapas en arbetsplats för alla. Exempel på hur dessa verktyg även kan bidra till ökat samarbete, effektivitet och utveckling i kollegiet. Videobaserat...

Friskolor höjer oftare än kommunala skolor elever som får underkänt på de nationella proven till godkänt i slutbetyg.

Dagens Nyheter skriver idag att friskolor är i genomsnitt mer generösa i sin betygssättning i förhållande till de nationella proven än kommunala skolor. Men data från Skolverket visar samtidigt att det finns en stor variation i betygssättning mellan olika skolor i...

Tisdag den 21 mars uppmärksammas bildning globalt, med talare som går att följa online i evenemang runt hela världen

Tisdag den 21 mars uppmärksammas bildning globalt, med talare som går att följa online i evenemang runt hela världen. Läs mer här How can we live with a sense of place and a cultural identity while global interaction and need for collaboration keep growing? How can we...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Professor Susanne Iwarsson, Lunds universitet uppmanar blivande hundraåringar att bli digitala

Susanne Iwarsson, professor i gerontologi (åldrandeforskning) vid Lunds universitet, samt föreståndare för CASE, ett tvärvetenskapligt centrum som ”genom forskning ska skapa stödjande miljöer för den åldrande människan och befolkningen”, menar att vi hänger inte med i den demografiska utvecklingen, varken som individer eller samhälle. Vi har inte förstått vart vi är på väg. För forskaren blir vår inställning till ny teknik ett självklart intresse. Tre av fyra svenska tvååringar använder internet. Men bara hälften över sjuttiofem gör det. Varför har äldre så svårt för ny teknik?

Hon argumenterar också för att det är olika karaktär av den ökande teknikutvecklingen, dvs. inom minst fem områden:

1. Den digitala tekniken
Här har vi allt från datorn och paddan till den senaste smarta mobilen – och allt från att betala räkningarna på internetbanken till att lägga ut lunchtallriken på Facebook och umgås med vännerna på Skype.
2. Vardagstekniken
Här finns den teknik som sedan länge finns i vår vardag men som ständigt kommer i nya upplagor och därmed blir en utmaning för användaren: kaffebryggaren, bilen, spisen, mikron, tvättmaskinen, telefonen…
3. Välfärdsteknologin
Detta handlar om vad samhället kan tillhandahålla i form av service. När den är kopplad till åldrande kan den handla om allt från larmknappar till e-hälsa, där läkaren kan undersöka på distans.
4. Medicintekniska produkter
Här har vi dels tekniska hjälpmedel som rullstolen och rollatorn, dels avancerad medicinsk teknik som den konstgjorda njuren eller elektroderna som implanteras i hjärnan.
5. Branschspecifik teknik.
Det finns mycket teknologi som vi aldrig kan bemästra eftersom vi inte är specialister. Ett vardagsexempel är bilen, vars innanmäte idag är så sofistikerat att en genomsnittlig bilägare inte kan göra mycket mer än att kolla oljan.

Läs hela artikeln från Sydsvenska Dagbladet den 27 februari här

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Share This