NY

”AI för alla” lyssna på podden av Fredrik Heintz

Fredrik Heintz är en av Sveriges främsta AI-forskare, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och en passionerad förespråkare för livslångt lärande. Han har länge varit en central röst i debatten kring AI:s möjligheter och utmaningar, och som ledamot i...

Här är listan över ämnen som det är mest googlat på i Sverige 2024

Sökningarna på Googles sökmotor under 20204 speglar allt från våra idrottsstjärnors framgångar under OS till frågor kring hälsa och politik. Tillsammans med en rad samhällsaktuella ämnen och frågeställningar visar de en bredd av de ögonblick, händelser och frågor som...

Svenskar tredje bäst på att läsa och räkna i internationell jämförelse

”Vuxnas färdigheter står sig fortsatt väl internationellt”, konstaterar statistikmyndigheten SCB som på tisdagen presenterar OECD:s internationella så kallade PIAAC-undersökning. Sveriges befolkning placerar sig trea i förmågan att läsa, räkna och lösa problem. I...

UKÄ kartlägger lärosätenas arbete kring fusk i samband med distansstudier

UKÄ får genom en ändring i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att kartlägga lärosätenas arbete för att motverka att fusk sker vid distansstudier genom användning av AI och andra digitala verktyg. Internationella studier visar att svenska elevers kunskaper i läsning...

Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning

Det ska bli svårare att komma in på lärar- och förskollärarutbildningarna, ämneskunskaperna ska stärkas i utbildningarna, studierna ska få ett ökat fokus på kognitionsvetenskap och skolnära praktik detta föreslår en utredning som lämnades till regeringen på tisdagen....
Sverd Logo

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

”Ju mer man tänker på åldrande och teknik, ju mer komplext blir det.”

Debattinlägg i Sydsvenska Dagbladet igår den 7 april 2019

Kunskapen är otillräcklig och debatten präglas av stereotypa föreställningar och fördomar, skriver Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.

Men kunskapen är otillräcklig och debatten präglas av stereotypa föreställningar och fördomar. Även forskningsmässigt är kunskapen om det som på fackspråk kallas kohorteffekter, det vill säga sådant som beror på vilken generation eller årskull man tillhör, respektive periodeffekter, det vill säga sådant som beror på företeelser i samhället under olika tidsperioder, obefintlig när det gäller åldrande och teknik.
Det är bara att tänka efter – vilken betydelse har det för en person om hen var 4 år eller 54 år när den första färgteven eller persondatorn kom i huset? Hur präglar sådana erfarenheter en persons förhållande till tekniken under resten av livet?

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This