Måndag den 2 december 2013 har fortbildningssatsningen –Digitala skollyftet– inspirationstalare Ebba Ossianilsson  byrådirektör/projektledare på CED vid Lunds universitet. Hon kommer att berätta om behovet av livslångt lärande, hur nätbaserad distansundervisning och en öppen utbildningskultur kan användas i såväl formella som informella lärandesammanhang. Hit hör till exempel MOOC och öppna lärresurser. Förra året disputerade hon vid Uleåborgs universitet i Finland på en avhandling om kvalitetssäkring av e-lärande i högre utbildning. Ebba Ossiannilsson menar att det är viktigt att skolan på ett mer systematiskt sätt försöker ta reda på hur undervisningen kan ta avstamp i och bygga vidare på barns och ungas informella lärande på fritiden. Många barn är uppslukade av sina fritidsintressen och ser dem som betydligt mer intressanta än skolan. Istället för att se detta som ett hinder, kan skolan se det som en möjlighet att motivera eleverna och väcka deras lust att lära. Läs mer här

Det krävs ett annat designteoretiskt perspektiv på undervisning och lärande för att eleverna ska lära sig det som de behöver i ett alltmer digitalt och sammankopplat samhälle. I dagens digitala medieekologi är det nödvändigt att undervisa multimodalt och att dra nytta av olika mediers möjligheter, vilket bland annat semiotikern och lärandeforskaren Gunther Kress sedan länge argumenterar för. Behovet av en god medie- och informationskunnighet och en väl utvecklad språklig förmåga får inte heller glömmas bort.

Amerikanska skolbiblioteksforskare som Carol Kuhlthau och Leslie Maniotes menar att det är nödvändigt att skolans och elevernas “världar” kan mötas i ett ”tredje rum” (third space) när eleverna ska utveckla sina undersökande och analytiska förmågor. I en dynamisk och ständigt föränderlig värld är det nödvändigt att bevara nyfikenheten och lusten att lära för att kunna hänga med. Därför är det viktigt att låta eleverna utgå från sina egna funderingar och intressen och att ge dem den hjälp och det pedagogiska stöd som krävs för att eleverna ska utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver. Detta arbetssätt kallas guided inquiry.

På Katedralskolan i Linköping arbetar skolbibliotekarierna och några lärare med guided inquiry för att hjälpa eleverna att närma sig ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta, vilket är en viktig del av gymnasieskolans uppdrag enligt läroplanen. I yngre åldrar kan det handla om att knyta samman skolan och fritidsverksamheten, menar Ebba Ossiannilsson. Samtidigt som skolan blir mer lik det informella och intressestyrda lärandet på fritids, närmar sig fritids det formella lärandet. Det gäller att se till att undervisningen blir lustfylld, hjälper eleverna att utveckla sina kunskaper och lär dem att lära.

Hitta framkomliga vägar för lärandet

Ett mer rhizomatiskt inriktat arbetssätt kan vara ett bra sätt att komma vidare i skolan för att koppla samman formellt och informellt lärande. Istället för att se kunskap som något färdigt och tillrättalagt, är det viktigt att utmana och att hitta varje elevs proximala utvecklingszon. Det gäller att hitta de vägar som är framkomliga, som väcker nyfikenheten och viljan att veta mer. Att knyta an till barns och ungdomars digitala vardag utanför skolan är en del av detta, menar Ebba Ossiannilsson.

Precis som Jonas Bäckelin visade häromveckan, är en personlig lärmiljö på nätet ett första steg för att ta kontroll över och att börja utveckla sitt lärande med utgångspunkt i sina egna funderingar, intressen och behov. Det handlar om att kunna skapa sin egen röda tråd, sin egen plattform, sitt eget informationsflöde och sina egna nätverk för att tillsammans med andra ständigt vidga gränserna för sin förståelse och för vad som är möjligt att göra.

Allt det här kräver en mängd kunskaper, erfarenheter och insikter av lärarna. Men de är i regel svåra att utveckla på de formella kurser som erbjuds för lärares kompetensutveckling. Ebba Ossiannilsson anser därför att skolan måste ta tillvara och skapa incitament för lärares informella lärande. Det är viktigt för lärarnas, för skolans och för elevernas fortsatta utveckling i en komplex värld. Vad krävs för att det ska bli möjligt?

http://www.digitalaskollyftet.se/upplagg/aktiviteter/item/vecka-6-ebba-ossiannilsson