NY

Skolminister Lotta Edholm kommenterar resultaten i den internationella studien ICCS

Svenska 14-åringar är näst bäst i den internationella studien ICCS som Skolverket presenterade i dag. ICCS mäter kunskaper, attityder och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor.– Det är glädjande att svenska åttondeklassare står sig starka när det...

Rekordmånga läser SFI i Skellefteå – ökar med industriboomen

Antalet elever som läser SFI har minskat i landet de senaste åren. Men med de stora industrietableringarna är eleverna i Skellefteå fler än någonsin. – Nu är de stora volymerna akademiker och personer som har studievana, säger rektor Ulf Olofsson. Eleverna om lär sig...

Tre av tio elever i gymnasiet utan examen

Av eleverna som började 2020 tar 79,7 procent av eleverna på de nationella programmen gymnasieexamen inom tre år visar Skolverkets statistik. Det är samma andel som året dessförinnan. Sett till hela gymnasieskolan, inklusive eleverna på introduktionsprogrammen, så når...

Svenskarnas mobilberoende växer – mest bland yngre

Hela 44 procent av svenskar mellan 16-74 år håller sig vakna längre än planerat på grund av sin telefonanvändning. Dessutom sträcker sig 69 procent efter mobilen direkt när de vaknar. Det och mycket mer visar en ny studie från Deloitte. – Överanvändning av smartphones...

Föräldrar och elever utsätter lärare för orimliga krav som inte har med skolans kärnuppdrag att göra

Föräldrar och elever utsätter lärare för orimliga krav som inte har med skolans kärnuppdrag att göra. Det visar en färsk undersökning från Sveriges lärare som DN skriver om. – Det har hänt att familjemedlemmar till en elev krävt att få se prov och underlag för att...

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

4 Folkbildningens flexibla lärande

britten-mansson-wallin

Britten Månsson-Wallin gen sekr Folkbildningsrådet

Digitaliseringen innebär ett ökat behov av folkbildning

Vad innebär digitaliseringen av samhället för folkbildningsarbetet och för demokratin? Det är en av frågorna som ställs i dokumentet Folbildningens Vägval och Viljahttp://www.folkbildning.se/Folkbildning/vagval–vilja/
Dagens utveckling mot professionalisering, specialisering och fragmentisering kan skapa vilsenhet hos många. Det finns ett ökat behov hos människor – i olika livssituationer och åldrar – av bildning och sammanhang i en tid av globalt informationsöverflöd. En bred bildning är till nytta både för den enskilde och för samhället och ger bättre förutsättningar för människor att ta till sig ny kunskap. Studieförbunden och folkhögskolorna utgör en infrastruktur i det svenska samhället för bildning som grundas på idén om frivilligt gemensamt kunskapssökande och livslångt lärande. Vad betyder det i praktiken?

Demokratisera digitaliseringen!
Offentliga och privata tjänster flyttar allt mer ut på nätet. “Att demokratisera digitaliseringen är en uppgift i paritet med den när befolkningen skulle lära sig att läsa och skriva.” En digitalisering av samhället förutsätter att medborgarna är delaktiga i den, har tillgång till och kan nyttja informationsteknikens möjligheter. Detta kräver aktiva insatser på bred front, både i barn- och ungdomsskolan och bland vuxna. Den digitala utvecklingen är snabb. Nya digitala klyftor riskerar att uppstå – även bland yngre.Vad kan folkbildningen göra?

Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna
Förväntningarna är stora på folkbildningens förmåga att bidra till samhällets demokratisering, till att ge människor redskap för att påverka sina egna villkor och samhällsutvecklingen, till att utjämna bildnings- och utbildningsklyftor och att bidra till delaktighet i kulturlivet.
Statens stöd till folkbildningen baseras på detta och folkbildningens organisationer har bejakat dessa syften. Digitaliseringen idag och i morgon påverkar folkbildningens förutsättningar att arbeta med folkbildningsuppdraget. Hur ska studieförbund och folkhögskolor utveckla sitt arbete för ökad digital delaktighet och vilka är hindren och möjligheterna?

Vilka resultat finns frånRådslag 2014
Vilka slutsatser drar företrädare för studieförbunden och folkhögskolorna?
Folkbildningsrådet har tagit initiativ till ett brett rådslag under 2014 i studieförbund och folkhögskolor kring folkbildningens IT-utveckling och behovet av stödinsatser.
Rådslaget syftar till att-identifiera och undanröja hinder för folkbildningens arbete med digital delaktighet och flexibelt lärande, – stimulera strategisk planering för digital utveckling i folkbildningsorganisationerna samt – ge underlag för kommande beslut i Folkbildningsrådet ifråga om översyn av statsbidragsvillkor samt stödformer för digital utveckling i folkbildningen.
Rådslagsarbetet samordnas av resurspersoner i studieförbund och folkhögskolor.
Resultaten kommer att presenteras på höstkonferensen.

 

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This