Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fick i juni 2025 i uppdrag av regeringen att kartlägga hur studenters tillgång till och användning av kurslitteratur har förändrats över tid. Kartläggningen bygger på intervjuer med lärare, bibliotekspersonal och studentkårer samt en enkät som skickats ut till 11 000 lärare av SCB.
Det finns i dag ingen officiell definition av vad kurslitteratur är och det är lärarna som avgör vilken litteratur som ska användas i varje kurs. Kartläggningen visar att lärarnas val utgår från kursens mål, ämnesområdet och nivån, men också påverkas av flera andra faktorer, som till exempel kurslitteraturens kvalitet och pris.
Kurslitteraturen kan vara allt från tryckta läroböcker till digitala resurser av olika slag. Den kurslitteratur som lärarna väljer bör vara möjlig för studenterna att få tillgång till, men det är studenterna själva som avgör hur de använder litteraturen för att klara kursen.
Kurslitteratur på svenska är vanligare på grundnivå medan engelska är vanligare på avancerad nivå. Kartläggningen visar att valet av språk delvis beror på ämnesområdet och vilken kurslitteratur som finns att välja mellan.
Kartläggningen visar att den största förändringen märks i studenternas studievanor. Både lärare och studentkårer menar att studenter läser allt mindre av den obligatoriska kurslitteraturen.
– En del studenter väljer att söka fram den kunskap de behöver på andra sätt, ofta med hjälp av internet, eller använder sammanfattningar och föreläsningsanteckningar. Intervjuerna visar också att det har blivit vanligt att studenter använder AI i sina studier. AI-verktygen kan till exempel fungera som en studiekamrat, lärare, språkgranskare eller för att sammanfatta kurslitteratur, säger Anna Lundh som är projektledare för uppdraget.
För att få studenterna att läsa kurslitteraturen jobbar lärarna med olika metoder som gör att studenterna deltar mer aktivt i undervisningen. De ändrar också hur de kontrollerar studenternas kunskaper, det kan handla om att återgå till salstentamen eller använda muntlig examination.
Mycket pekar på att läsningen inte kommer att öka. En majoritet av de tillfrågade lärarna förväntar sig att den kommer att ligga kvar på samma nivå – eller minska något – samtidigt som digitala läromedel kommer att spela en större roll. Även studentkårerna tror på ett allt mindre läsande, att mer kurslitteratur blir digital och att AI-verktygen kommer att utvecklas.
För studenterna ser tillgången på kurslitteratur väldigt olika ut. Viss litteratur finns att låna eller ladda ner via biblioteken eller internettjänster, medan annan köps ny eller på andrahandsmarknaden. Studentkårerna lyfter fram ekonomin som ett skäl till att studenter inte köper nya kursböcker.
Biblioteken i undersökningen har uppgett att de köper in ungefär lika mycket kurslitteratur som tidigare. Men de köper i allt större utsträckning in digitala resurser, särskilt e-böcker.
Biblioteken är också ingången för studenter med en funktionsnedsättning som berättigar tillgång till anpassad kurslitteratur. På grund av EU:s tillgänglighetsdirektiv är detta ett område i förändring och ännu är det för tidigt att veta hur studentgruppens tillgång till kurslitteratur kommer att påverkas när direktivet genomförs fullt ut.
Läs rapporten här: https://www.uka.se/om-oss/nyheter/nyhetsartiklar/2026-04-01-ny-kartlaggning-om-hur-studenterna-anvander-kurslitteratur
