Systemet med lärarlegitimation har inte fått förväntat resultat. Det finns fortsatt en hög andel obehöriga lärare och systemet stoppar inte effektivt olämpliga personer från att undervisa, visar Riksrevisionens granskning.
Systemet med legitimation infördes 2011, bland annat för att höja kvaliteten på lärarkåren, öka rättssäkerheten för eleverna samt öka läraryrkets attraktivitet. Riksrevisionen finner inga indikationer på att dessa ambitioner är nådda.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är ungefär densamma som innan reformen. Dessutom undervisar många av dessa lärare i ämnen eller skolformer som de inte är behöriga i. Totalt handlar det om nästan 30 000 lärare (omräknat till heltidstjänster) som idag inte är behöriga för den undervisning de bedriver, oavsett om de har legitimation eller ej.
Att systemet inte lett till fler behöriga lärare beror delvis på att lärarbristen har blivit större än förväntat. Regeringen har hanterat detta genom flera undantag från legitimationskravet, som i sin tur lett till att andelen legitimerade lärare är särskilt låg inom vissa verksamheter.
Riksrevisionen konstaterar också att Skolverket inte gör registerkontroll eller annan bedömning av lärarens lämplighet vid ansökan om legitimation. Detta beror i sin tur på att regeringen inte gett myndigheten befogenheter för detta.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att:
- regelbundet utvärdera undantag från legitimationskravet
- ge Skolverket möjlighet att kontrollera i belastningsregistret
- utöka registerkontrollen av personal inom skolväsendet
- införa krav på huvudmän att anmäla allvarliga fall med olämpliga och oskickliga lärare till Skolinspektionen
- se över disciplinpåföljderna så att de omfattar även icke-legitimerade lärare och förskollärare.
