Universitet och högskolor är inga verksamheter som snabbt kan ställa om utan konsekvenser. Det skriver Tobias Hägerland, prefekt vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.
Högre utbildning spelar en avgörande roll för Sveriges kompetensförsörjning, kunskapsutveckling och offentliga sektor. Ändå präglas styrningen av universitet och högskolor i dag av korta politiska tidshorisonter och snabbt skiftande incitament. Det riskerar att få långsiktiga konsekvenser för kvalitet, planering och stabilitet i sektorn.
Under senare år har prioriteringarna inom högskolepolitiken förändrats i takt med skiftande politiska majoriteter. Ena perioden betonas breddad rekrytering, livslångt lärande och ett stort antal studieplatser i hela landet. Nästa står höjda antagningskrav, ökad genomströmning och effektivitet i fokus. Var och en av dessa inriktningar kan vara i sig vara både rimlig och välmotiverad. Problemet är bristen på långsiktighet och förutsägbarhet.
Det behövs en bredare politisk diskussion om högskolans långsiktiga styrning. Utan större öppenhet och förankring riskerar incitament och prioriteringar även fortsättningsvis att förändras från mandatperiod till mandatperiod, till förfång för den högre utbildningens kvalitet.
Läs mer här: https://www.altinget.se/artikel/prefekt-hogre-utbildning-kan-inte-styras-mandatperiod-for-mandatperiod
