Framtidens flexibla lärande – Upptäck mikromeriter som en del av din utbildningsstrategi idag
Vad är mikromeriter?
Mikromeriter är kortare, målinriktade utbildningsinsatser som erkänner specifika kunskaper, färdigheter och kompetenser. De möjliggör flexibelt
lärande som snabbt svarar mot förändrade behov i samhället och på arbetsmarknaden.
“Mikromeriter möjliggör riktad och flexibel förvärv och erkännande av kunskap, färdigheter och kompetenser för att möta nya och framväxande behov i samhället och på arbetsmarknaden.” (Europeiska kommissionen, 2021)
Varför mikromeriter?
Mikromeriter stödjer livslångt lärande, anpassningsförmåga och kompetensutveckling i ett föränderligt samhälle. De ger erkännande för det lärande som
sker i olika sammanhang – formella, icke-formella och informella. Målinriktad utbildning och stöd för validering av tidigare lärande möjliggör för
individer att åtgärda specifika kompetensluckor och anpassa sig till förändringar på arbetsmarknaden.
Vem gynnas?
– Studenter: får erkännande för kortare lärandeinsatser.
– Lärare: får erkännande av kunskap och erfarenhet i områden som inte har validerats
– Utbildningsinstitutioner: kan erbjuda flexibla och anpassade kurser för studenter,
– Utbildningsinstitutioner: kan erbjuda flexibla och anpassas för att stödja lärarens professionella utveckling
– Arbetsgivare: ser konkret kompetens hos arbetssökande och medarbetare. (Brauer, 2023; Brown et al., 2021)
– Möjligheten att validera och synliggöra arbetssökandes personliga erfarenheter, kunskaper och färdigheter – även för dem utan formell utbildning.
– Möjlighet för arbetsgivare att identifiera rätt person för en tjänst, oavsett om det gäller lokala eller internationella sökande.
– Stödja professionell utveckling oavsett profession.
Globalt och lokalt perspektiv
Användningen av mikromeriter växer inte enbart här i Europa där Finland har tagit ledningen och integrerat mikromeriter i både högre utbildning och
industrin (OECD, 2025; Brauer, 2023), internationellt mikromeriter har växt både i Australien och Nya Zeeland (Ahsan et al., 2023).
Kompetens Baserad Digitala Badges
Digitala badges är exempel på elektroniska, standardiserade mikromeriter som kan användas för att identifiera, erkänna och synliggöra kompetenser
förvärvade genom formellt, icke-formellt och informellt lärande (Brauer 2021, 2023; Korhonen et al., 2020; Kullaslahti et al., 2019; Uusimaki, 2024).
© Liisa Uusimaki 2025
Ett kompetensbaserad digitalt badge är en visuell representation – en digital ikon – av en uppnådd kompetens eller avslutad kortkurs. Det finns tekniska
standarder och tydliga riktlinjer för vilka uppgifter ett digitalt badge ska innehålla, till exempel: utfärdande organisation, namn på deltagare,
läranderesultat, kriterier för godkännande samt relevanta resurser.
Inom en kompetensbaserad modell krävs det att den som ansöker lämnar in bevis – konkret dokumentation – på sin förmåga att tillämpa kompetensen i
praktiken. För att säkerställa kvalitet i bedömningen krävs det att examinatorn har gedigen pedagogisk kompetens samt förståelse för
hållbarhetsrelaterade kompetenser.
Kärnan i utformningen av kompetensbaserade märken utgörs av detaljerade målbeskrivningar och krav på evidens (Brauer, 2019). Till skillnad från
diplom och intyg – där informationen ofta är generell – ett digitalt badge innehåller specifik dokumentation på den sökandes kompetens (Uusimaki,
2024).
EduSTA-projektet
Att stärka kompetens hos nuvarande och framtidens lärare (klassrums lärare, universitetslärare, yrkeslärare), med kompetens baserade digitala badges
inom hållbar utveckling. Projektets kompetensbaserade digitala badge konstellation av nio digitala öppna märken (figur 1) (Ametiler et al., 2024) har utformats med stöd av ramverk som GreenComp (Bianchi et al., 2022) och det europeiska DigCompEdu (European Union, 2017).
Projektets partnerländer (Finland, Sverige, Nederländerna, Spanjen och Tjeckien) formade fyra team som arbetade inom fyra kompetensområden
identifierade 2023: hållbarhetskompetens, utbildningskompetens, handlingskompetens och reflekterande kompetens. Dessa områden utgörde grunden
för badges konstellationen.
Göteborgs Universitet
Vid Göteborgs universitet har mikromärket Kunnig Problem Formulerare ELLER Knowledgeable Problem Articulator (ett av nio märken som utvecklades i
EduSTA projektet se ovan) och en del av Sustainability Literacy-milstolpen – framgångsrikt testats inom Yrkeslärarprogrammet (VET) i både Sverige och
Finland. Detta innovativa kompetensbaserad digitala badge gav studentlärarna möjlighet att integrera hållbarhetsfrågor i sin undervisning genom
verklighetsnära problemlösning.
© Liisa Uusimaki 2025
Märket kopplades till kursen Utvecklingsarbete och aktionsforskning för yrkeslärare (LYK80G) på Göteborgs Universitet, där studentlärarna fick fördjupa
sig i de globala målen (SDG), använda digitala verktyg och tillämpa utbildning för hållbar utveckling (ESD) inom sina respektive yrkesområden – från
vård och IT till bygg, handel och kreativa branscher.
Under två pilotomgångar (2023 och 2024) fullföljde 20 yrkeslärarstudenter badge:n med goda resultat. Trots vissa tekniska utmaningar visade sig
plattformen Open Badge Factory vara lätt att använda, med utmärkt support. Viktigast av allt – studenterna upplevde ökat självförtroende, engagemang
och en stark koppling mellan badge:n och deras framtida undervisning.
Kontakt:
Liisa Uusimaki
liisa.uusimaki@gu.se
Referencer
Academy for Sustainable Future Educators. (Institution för Pedagogik och Special Pedagogik, (IPS) Göteborgs Universitet
https://www.gu.se/pedagogik-specialpedagogik/academy-for-sustainable-future-educators-edusta-project
OECD (2025), Vocational Education and Training and the Green Transition in Finland, OECD Reviews of Vocational Education
and Training, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/4d29a34a-en
Göteborgs Universitet om Edusta projektet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS
