Bristen på kompetens är svenska företags största tillväxthinder skriver Svenskt Närinsliv i Rapporten ”Kvalitet, relevans
och effektivitet för tillväxt i högre utbildning”.
I dag misslyckas 1 av 4 rekryteringsförsök på den privata arbetsmarknaden. Det är 59 procent av företagen som upplever att det är svårt eller mycket svårt att anställa högskoleutbildade.
Motsvarande siffra för forskarutbildade är 67 procent. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag. Lågkonjunkturen har varit långvarig, med ökande arbetslöshet de senaste åren som följd. Det geopolitiska läget gör att osäkerheten om konjunkturutvecklingen och arbetslöshetsutvecklingen är stor. Paradoxalt nog har företagen ändå svårt att rekrytera högutbildad arbetskraft,
trots det stora antalet arbetssökande.
Det är en obalans mellan högre utbildning och arbetsmarknad. Och matchningen har stor förbättringspotential. Kompetensbrist gör att företag tvingas säga nej till affärer och uppdrag samt pausa expansioner, vilket påverkar lönsamheten negativt. Bristen på kompetens blir ett tillväxthinder och försämrar Sveriges innovationsförmåga, konkurrenskraft och välstånd.
Kompetensbristen riskerar också att försinka klimatomställningen. Redan i dag ser vi sådana effekter i flera branscher. På längre sikt, fram till 2045, bedömer tre av fyra branscher att rekryteringsproblemen står i vägen för klimatambitionerna. Många branscher kommer i ökad grad konkurrera med varandra om samma kompetens.
Målet är ett högre utbildningssystem som bättre understödjer näringslivets kompetensförsörjning.Universitet och högskolor behöver bättre förutsättningar för att bistå kompetens‑försörjning, så att kompetensbrist inte blir ett tillväxthinder. Att vara en ledande kunskaps- och kompetensnation är viktigare än någonsin skriver Ulrika Wallén Högskolepolitisk expert och Ekonomie doktor Svenskt Näringsliv.
