NY

Studenter läser kurslitteratur i mindre utsträckning än tidigare – samtidigt som AI och digitala resurser får en allt större roll i studierna.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fick i juni 2025 i uppdrag av regeringen att kartlägga hur studenters tillgång till och användning av kurslitteratur har förändrats över tid. Kartläggningen bygger på intervjuer med lärare, bibliotekspersonal och studentkårer samt en...

Skolan behöver lärarledd digitalisering – inte fler skärmförbud

Svensk skola behöver bli bättre på att skilja mellan genomtänkt digitalisering och ogenomtänkt skärmanvändning, skriver Jessica Mozakka, chef digitalisering och innovation Academedia. Svensk skola behöver en ansvarsfull digitalisering och AI-implementering. Det...

Miljarder till yrkeshögskolan utan krav på undervisningens omfattning

Trots att yrkeshögskolan får miljardbidrag kan utbildningar bedrivas med bara någon enstaka lärarledd timme i veckan. Det framgår av styrdokument och rapporter från visselblåsare. Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar statsbidrag för flera miljarder kronor till...

Moderaterna öppnar för att lägga ner Skolverket

Moderaterna öppnar för att frånta Skolverket ansvaret för de nya läro- och kursplanerna efter Ämneslärarens granskning – och lägga ner myndigheten. – Från vår sida utesluter vi inte den typen av åtgärder, att man skulle behöva göra större förändringar när det gäller...

Se statistik över andelen behöriga lärare i skolan

I Lärarkollen redovisar Sveriges Lärare hur stor andel av lärarna som är behöriga i samtliga Sveriges kommuner och län. Det saknas behöriga lärare, där obehöriga fyller tomrummet. Det är ett samhällsproblem. Med en hög andel obehöriga lärare får eleverna inte den...
Sverd Logo

Sverdnytt

E-tidning

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Bli medlem

Skriv upp dig idag

Elever i glesbygd uppvisar i genomsnitt sämre skolresultat än sina jämnåriga i städerna

Utbildningsklyftan mellan stad och landsbygd har vuxit sig allt större under de senaste decennierna och elever i glesbygd uppvisar i genomsnitt sämre skolresultat än sina jämnåriga i städerna. Vad som driver denna utveckling är fortfarande oklart, men nu undersöker forskare för första gången hur elever påverkas av sina klasskamrater över tid.

Sedan slutet av 1990-talet har klyftan i skolresultat mellan stad och landsbygd ökat – med negativa konsekvenser för ungas framtidsutsikter på landsbygden. Regeringens långtidsutredning från 2019, som analyserade svensk ekonomis långsiktiga utmaningar, pekade på skillnader mellan stad och land som en avgörande orättvisa.

Men vi vet fortfarande förvånansvärt lite om orsakerna bakom skillnaderna. I ett Forte-finansierat forskningsprojekt undersöks det hur så kallade kamrateffekter – alltså hur elever påverkas av sina klasskamrater – förändrats över tid, och om dessa kan bidra till att förklara klyftan.

– Vi har länge haft tillgång till unika registerdata i Sverige, men först nu har vi möjlighet att följa elever på klassrumsnivå. Det öppnar upp för helt nya möjligheter att förstå hur barn påverkar varandra, säger Erik Liss, postdoktor vid Linköpings universitet.

Text: Michelle Bornestad, Forte magasin

Läs mer här på forskning.se

Bild från Pixabay

Förra

Nästa

Skicka kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Share This