Jessica Lindblom, Anna-Sofia Alklind Taylor, Jana Rambusch och Henrik Svensson

Högskolan I Skövde

Fem framgångsfaktorer för utveckling av pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande

Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har tydliga implikationer för nätundervisning inom högre utbildning. Förutom de möjligheter och begränsningar som tekniken erbjuder, krävs det även nya kunskaper hos den undervisande läraren och behovet av en god pedagogisk digital kompetens är centralt. Pedagogisk digital kompetens är något mer än praktiska digitala färdigheter och förmågor. Det är ett förhållningssätt som integrerar tekniska och didaktiska perspektiv. Syftet med denna korta text är att delge andra lärare som vill börja med eller vidareutveckla nätbaserad undervisning kunskaper och praktiska erfarenheter för hur detta kan genomföras utifrån pedagogisk digital kompetens. Lärarna i ämnesgruppen för kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde har bedrivit nätbaserad undervisning sedan 2008. Vi har identifierat följande fem framgångsfaktorer:

1) En gemensam pedagogisk grundsyn underlättar genom att lärarna har liknande perspektiv på lärande och undervisning. Det medför en ”röd tråd” i undervisningen och ökar tydligheten för studenterna. De vet vad vi förväntar oss och det underlättar om det uppstår problem. Vi upplever att distansstudenter generellt har mindre tolerans för inkonsekvenser och skillnader mellan kurser. Genom att själva medvetandegöra hur vi ser på lärandet förstärks vår egen identitet.

2) Undervisningskulturen påverkas vid övergången till distansundervisning. Nya uppgifter och roller uppstår vid nätbaserad undervisning. Lärare med lång erfarenhet av campusundervisning ställs inför nya utmaningar i form av videoveckobrev, mailformuleringsexpert, coach, problemlösare samt användare av nya tekniska och administrativa system och rutiner. Distansstudenter är en heterogen grupp som har skilda förväntningar på studierna och sin egen insats. Som ny och ovan i denna lärarsituation gör man lätt misstag och det krävs öppenhet och ödmjukhet för att möta dessa och våga utvecklas som lärare.

3) Teamwork är fördelaktigt och samarbeta hellre än att sitta på kontoret och uppfinna hjulet på nytt. Genom att samarbeta med kollegor skapas en gemensam kunskaps- och erfarenhetsbas, bollplank, fördelning av arbetsbördan och man undviker att gå i samma fällor. Det krävs en helhetssyn för teamwork där man behöver ta bort skygglappar och lägga revirtänkandet åt sidan. Teamwork utgör ett stöd för nya lärare vid lärarbyten och en reservkraft vid sjukdom. Samarbete mellan lärare sparar tid, främjar kreativitet och ger studenterna en känsla av ”röd tråd” genom hela utbildningen.

4) Positiv inställning till teknik är inte ett krav men en lämplig förutsättning. Det centrala är nyfikenhet och viljan att testa nya saker. På det sätt ett specifikt verktyg fungerar i en kurs är inte enbart kopplat till dess inbyggda funktionalitet, utan ta reda på hur andra kollegor gör. Var inte rädd för att låna bra idéer från kollegor men dela också med dig av dina egna idéer. Anta inte heller att studenter använder samma programvara som du själv. Datormognaden varierar stort hos studenterna och att vara Facebook-användare innebär inte att man är duktig på datorer.

5) Administrativa, pedagogiska och tekniska stödresurser är viktigt att din organisation tillhandahåller så att man som lärare får mer tid åt det ämnesmässiga innehållet i kursen. Undvik att vara teknisk support åt dina studenter och ta istället hjälp av IT-supporten. Fortbilda dig inom pedagogisk digital kompetens och se nya funktioner och lösningar som möjligheter istället för begränsningar, och lita på din egen kompetens som lärare. Det är utmärkt med en utbildningscoach eller liknande som stöttar studenter och lärare med administrativa frågor.

Det främsta rådet för att lyckas med nätbaserad undervisning är att våga ta steget, men se till att du får med några kollegor i lärargruppen. Börja lite smått och bygg ut efterhand. Våga prova nya lösningar och var inte rädd för mindre bakslag när det inte fungerar perfekt första gången. Utgå från lärandemålen i första hand och fundera sedan på hur läraktiviteter och examinationsformer bör utformas för att nå målen. Vilka verktyg skulle stödja dessa aktiviteter? Vilken sorts lärande stödjer de och vad är du ute efter i just denna kurs? Skapa egen projektsajt och “provkör” olika verktyg för att testa möjligheter och begränsningar. Tänk även på att kommunikation med och tillgänglighet för studenterna är otroligt viktigt, särskilt i början av en kurs. Slutligen, glöm inte ha kul och våga bjuda på dig själv ibland.

 

Vill du läsa mer? Läs vårt bidrag i Utbildning & Lärande: http://www.his.se/PageFiles/35592/UtbLar5nr1_2011_PedagogiskDigitalKompetens.pdf

Categories: TidigareSVERDnytt

Populära inlägg

4. Fria upphovsrätt

Fria upphovsrättslicenser - underlättar kunskapsdelning och lärande.  (ladda ned pdf) Ebba ...

6. Öppna digitala l

Lennart Lundberg Lärare, ingenjör och flexibel utbildningssamordnare            Den här artikeln ger dig ...

1. Ordförande har o

Välkommen till SVERDnytt nr 3-2015 det digitala nyhetsbrevet från Svenska ...

/

2. Låt studenterna

Ebba Ossiannilsson Lunds universitet Alastair Creelman, Linnéuniversitetet OER, MOOC, spelifiering och badgerörelsen Det är ...

4. REKs Tankesmedja

REK – Riksorganisationen för eKompetens INVITATION och PROGRAM för REKs TANKESMEDJA om ...