Alastair Creelman, Linnéuniversitetet

Ebba Ossiannilsson, Lunds universitet

 

 

 

BegreppetMOOC(Massive Open Online Course) har blivit årets stora trend inom nätbaserat lärande, även om idén med nätbaserade kurser för väldigt många studenter inte är ny. Termen skapades 2008 för att beskriva ett innovativt sätt att organisera nätbaserat lärande med en grupp kanadensiska och amerikanska universitetslärare och forskare i spetsen:Dave Cormier,Bryan Alexander,George Siemens ochStephen Downes. Principen är att erbjuda en öppen och kostnadsfri kurs på nätet somutgår ifrån ett antal wennseminarier men där studenterna får utforska kursens olika teman i självstyrande nätverk och där kursens innehåll förhandlas fram i nätverk. Kurserna är inte linjära eller förutbestämda och vilar på den pedagogiska modellen konnektivism, utvecklad av främst SiemensochDownes .

Video om konnectivism

Kursmaterialet består avöppna resurser (OER) och studenterna skriver sina inlägg på hundratals bloggar och wikis sammansvetsade via RSS-flöden. Läs mer om OER i artikel härintill (Ossiannilsson & Creelman 2012). Kurserna bygger på frivillighet och engagemang, hos såvä studenterna som lärarna. Kursledarna driver MOOCar som pedagogisk verkstad och forskningsobjekt medan studenterna drivs av rent intresse för lärande eftersom de inte får några högskolepoäng som belöning. I vissa fall har kursen ingått i universitetets ordinarie utbud med ett antal registrerade betalande studenter på campus samt hundratals oregistrerade studenter på nätet.

Denna form av MOOC kan ses som ett pågående experiment i nya former för lärande i en öppen utbildningskultur och flera varianter hålls varje termin oftast med flera hundra deltagare. Bevis för att denna typ av MOOC har etablerat sig finns i höstens MOOC metakurs hos Open University om hur man planerar och genomför en MOOC: Open Learning Design MOOC. MOOCar är egentligen avancerade fortbildningar för akademiker med hög digital kompetens. En förutsättninga för att delta är att man redan är van vid att använda verktyg som bloggar, wikis, lärplattformar, e-möte och RSS-flöden. Lisa M Lane beskriver denna typ som nätverksbaserade MOOCar (Network-based MOOC) eftersom fokus ligger på nätverkande och kollaboration hellre än innehåll. Här finns utrymme för experiment och innovation och det finns ingen formel för hur en sådan MOOC ska bedrivas.

- The goal is not so much content and skills acquisition, but conversation, socially constructed knowledge, and exposure to the milieu of learning on the open web using distributed means. The pedagogy of network-based MOOCs is based in connectivist or connectivist-style methods. Resources are provided, but exploration is more important than any particular content. Traditional assessment is difficult. (Lane 2012)

What is a MOOC? – Dave Cormier

Se vidare George Siemens presentation om Designing and running a mooc http://www.slideshare.net/gsiemens/designing-and-running-a-mooc

Under 2011 började begreppet MOOC användas i andra sammanhang. En kurs på Stanford University, Introduction to Artificial Intelligence, lanserades till både registrerade campusstudenter och gratis till hela världen via nätet. Resultatet skapade stora rubriker världen runt när cirka 160 000 studenter anmälde sig. Kursen byggde på inspelade föreläsningar, studentstyrda diskussioner och inlämningsuppgifter med automatisk rättning. Formatet var ganska traditionell och linjär och lämpade sig mest för självstudier även om kollaboration uppmuntrades. Studenterna fick inga akademiska poäng från Stanford men fick ett intyg från kursledarna att de hade klarat kursen.

 

Länk till filmen om kursen

Kursens framgång och uppmärksamhet ledde till att kursledarna Sebastian Thrun och Peter Norvig lämnade universitetet för att start Udacity som nu erbjuder flera massiva nätbaserade kurser i samma stil. Denna sorts MOOC beskrivs av Lane som innehållsbaserade kurser (Content-based MOOC) där innehållet i form av inspelade föreläsningar och andra lärobjekt står i fokus hellre än kollaboration och nätverkande.

- Content-based MOOCs are the ones with huge enrollments, commercial prospects, big university professors, automated testing, and exposure in the popular press. Community is difficult but may be highly significant to the participants, or one can go it alone. Content acquisition is more important in these classes than either networking or task completion, and they tend to use instructivist pedagogy. Traditional assessment, both formative and summative, may be emphasized. Mass participation seems to imply mass processing (Lane 2012).

I samband med uppmärksamheten kring Stanfords kurs började andra universitet inse att de kunde skapa kurser kring sina öppna lärresurser. MIT och Harvard University grundade EdX, en gemensam plattform där universiteten lägger öppna kurser som baseras på sina omfattande gemensamma resurser (i synnerhet MITs Open CourseWare). Berkeley har nyligen anslutit sig till EdX.  Stanford, Pennsylvania, Michigan och Princeton lanserade en liknande plattform, Coursera, som nu omfattar 16 lärosäten, inklusive två i Europa. En av de senaste aktörerna på MOOC-marknaden heter World Education University (WEU) som både producerar eget kursmaterial men även drar in öppna resurser. Under de senaste 9 månaderna har en ny och annorlunda högre utbildning tagit form.

Nätverksbaserade MOOCar bygger på inre motivation där man deltar av rent intresse utan tankar om betyg eller certifiering; ny kunskap och nya nätverk är belöningen. Målgruppen här är välutbildade akademiker med hög digital kompetens och denna form av kollaborativt lärande är helt främmande för de flesta. Så länge skolan och högskolan fortsätter att betona den traditionella klassrumsmodellen med en förmedlingspedagogik så kommer studenterna inte att kunna anpassa sig till den frihetsgraden och självständighet som krävs för att framgångsrikt delta i nätverksbaserade MOOCar. Så länge förblir denna MOOC-typ en dynamisk experimentområde för att testa och forska i nya pedagogiska modeller.

Innehållsbaserade MOOCar liknar däremot mer den linjära undervisningsmodellen som alla är bekväma med och därför ser de stora universitetena så stor utvecklingspotential i denna modell. Utan poäng och examensbevis bygger de mest också på inre motivation men allt eftersom aktörerna börjar erbjuda certifikat och former av intyg (t ex open badges) så närmar de sig den traditionella utbildningsstrukturen. Det som håller på att skapas är en parallell väg till högre utbildning som kompletterar hellre än utmanar den etablerade campusmodellen. Det kan tyckas anmärkningsvärt att det är de mest prestigebundna universiteten i främst USA som ger sig in på MOOC-marknaden eftersom de verkar skänka bort sina kronjuvelerna som normalt kostar höga avgifter att delta i som campus student. Svaret kan väl vara att eftersom det finns så hög konkurrens och status kring campusutbildningar har lärosätena råd att locka in resten av världen till en mindre prestigefylld men “tillräckligt bra” version med lärosätets stämpel men inte samma glans. För många i världen är möjligheten till en hel utbildning hos Harvard, MIT eller Stanford, även med lägre valör, klart mycket bättre än ingen utbildning eller utbildning på en lokal och mycket mindre känd högskola. Innehållsbaserade MOOCar erbjuder högre utbildning till dem som inte kan ta del av en campusutbildning antingen på grund av ekonomi eller avstånd.

MOCC-aktörer erbjuder högre utbildning till ett obegränsat antal studenter men formatet är traditionellt och riktig kollaboration blir svår.  Kurserna fyller en viktig roll i det livslånga lärandet och fortbildning för yrkesverksamma. Denna explosion i gratis öppna utbildningar kan ses som en ny form av folkbildning. Det som saknas hos alla aktörer idag är akademiska poäng. Alla erbjuder intyg men inte akademins hårdvaluta. Spekulationer finns dock att intyg och arbete från MOOCar kan komma att omvandlas till akademiska poäng mot avgift och det här kan väl bli en affärsmodell för verksamheten framöver. WEU har redan annonserat att de kommer att samarbeta eller köpa upp privata universitet eller högskolor för att kunna utfärda examensbevis för sina kommande utbildningar.

Den stora frågan är om det räcker med dessa intyg eller om det finns ett intresse för att konvertera dem till akademiska poäng och examen. Det kan finnas universitet idag som kan validera studentarbete i en MOOC eller liknande men processen kan kosta en hel del pengar och oftast innebär omfattande kompletteringar. Eftersom fenomenet MOOC är så nytt finns det alldeles för många osäkra faktorer att undersöka innan vi kan dra några konkreta slutsatser. Kommer arbetsgivare att godkänna en sökande med intyg från en Harvard MOOC? Väger den tyngre än ett examen från en mindre högskola? Allt är fortfarande experiment, fast i väldigt stor skala.

Men inget nytt under solen förstås. 2011 lanserades OER University; ett consortium av etablerade universitet som erbjuder just ett öppet, gratis och parallellt spår till examen. Idag består partnerskapet av 18 lärosäten och organisationer med stöd av Commonwealth of Learning och UNESCO. Principen är att erbjuda öppna utbildningar som bygger på OER och som går parallellt med campuskurserna på de respektiva universitetena. Om du har klarat alla kurser och samlat på dig ett e-portfolio med uppgifter, projekt och uppsatser kan du ansöka om examen till någon av de deltagande lärosätena. Man kan få examensbevis bara om man uppfyller alla krav, precis som betalande campusstudenter, eventuellt efter kompletterande uppgifter.

Begreppet MOOC har kommit långt sedan 2011. Så långt att det snart är dags att komma på nya namn sedan de två huvudgrenarna glider ifrån varandra. Lane har även lagt in en tredje form av MOOC till sin modell – uppgiftsbaserade MOOCar (task-based MOOC) som hennes egna kurser och Groom’s innovativa och fleråriga kurs DS106 (Digital Storytelling).

http://kck.st/H0WQSL

 

David Wiley kommenterar i en bloggpost (The MOOC misnomer) att många MOOCar inte är helt öppna, inte särskilt stora och ibland inte riktiga kurser heller. Han efterlyser en ny terminologi som visar klart och tydligt vilka kurser är verkligen öppna. Begreppet MOOC bör avskaffas eller åtminstone reserveras för kurser som är öppna och använder riktiga OER. Många  hävdar dessutom bestämt att riktiga OER är enbart de med licenser BY och BY-SA.

2012 är redan MOOCarnas år och vi har fortfarande fyra månader kvar! Fortsättningen följer.

Referenser

EduMooc (2012) URI: http://edumooc2011.blogspot.se/p/edumoocosphere.html. Citerad 120831.

Mackness, J., Mak, S. and Williams, Roy (2010) The ideals and reality of participating in a MOOC. In: Proceedings of the 7th International Conference on Networked Learning 2010. University of Lancaster, Lancaster, pp. 266-275. URI: http://eprints.port.ac.uk/5605/. Citerad 120831.

Mak, S., Williams, Roy and Mackness, J. (2010) Blogs and forums as communication and learning tools in a MOOC. In: Proceedings of the 7th International Conference on Networked Learning 2010. University of Lancaster, Lancaster, pp. 275-285. URI: http://eprints.port.ac.uk/5606/. Citerad 120831.

Rodriguez C O (2012) MOOCs and the AI-Stanford like Courses: Two Successful and Distinct Course Formats for Massive Open Online Courses. URI: http://www.eurodl.org/?article=516. Citerad 120831.

Wikipedia (2012) Massive open online course URI: http://en.wikipedia.org/wiki/Massive_open_online_course. Citerad 120831.

Categories: TidigareSVERDnytt

Populära inlägg

4. Fria upphovsrätt

Fria upphovsrättslicenser - underlättar kunskapsdelning och lärande.  (ladda ned pdf) Ebba ...

6. Öppna digitala l

Lennart Lundberg Lärare, ingenjör och flexibel utbildningssamordnare            Den här artikeln ger dig ...

/

2. Låt studenterna

Ebba Ossiannilsson Lunds universitet Alastair Creelman, Linnéuniversitetet OER, MOOC, spelifiering och badgerörelsen Det är ...

/

Boka in SVERDs Höst

"Lärande i förändring" Plats: Aulan på Folkuniversitetet Kungstensgatan 45 Stockholm Tid kl 10.00-15.00 Pris medlemmar i ...

5. SVERD Höstkonfer

Tema:  Flipped classroom - mobilt lärande och  OER SVERD Höstkonferens den ...